ROM BERG, S. Hamburg. Bland hans verk, operor, operetter, 10 symf., 23 vl.-kons., vokalverk samt 33 stråkkvart. o. a. kammarmusik, uppföres stundom körverket Das Lied von der Glocke (Schiller) och en barnsymf. — Litt.: K. Stephenson, A. R. (diss. 1938). R:s kusin, violoncellisten Bernhard R. (1767—1841), som var son till fagottisten Anton R. (1742—1814), en bror till G. H. R., var 1800—03 lärare vid MK i Paris, 1805—06 solo-violoncellist i hovkapellet i Berlin och 1815— 19 hovkapellm. där. Utom de konsertresor han gjorde med Andreas R., turnerade han 1799 i England och Spanien samt 1806—39 i det övriga Europa (Sverige 1813, 21 och 27). R. var en av de första virtuoser, som spelade sina konsertprogram utantill. Skrev operor, scenmusik, symf., 10 vlc.-kons. o. a. verk för sitt instr., däribl. en vlc.-skola och studieverk, kammarmusik m. m. — LMA 1813. — Litt.: H. Schäfer, B. R. ... (diss. 1931). A.L-ll Romberg, Sigmund, amerikansk tonsättare av ungersk börd (1887—1951), har skrivit omkr. 80 operetter, av vilka flera blivit stora succéer, även i filmversion, och kunnat tävla med Gamla världens populäraste. R. stud, för Heuberger i Wien och kom 1909 till USA, där han en tid var pianist i ung. restaurangkapell. Bland hans verk må nämnas operetterna Maytime (New York 1917; senare som film, En gång i maj, 1937), Blossom time (1921; rev. 1931), The student prince (1924; rev. 1931), The desert song (New York 1926; ökensången, Sthlm 1932; även som film), The new moon (1928; Nymånen, Sthlm 1933; även som film), Up in Central Park (1945) m. fl.; filmer ss. Sunny river (1946); omkr. 2 000 sånger, ss. Will you remember, Deep in my heart o. a. Ro'meo och Julia, fr. Romeo et Juliette, opera i 5 akter. Musik av C. Gounod till text av J. Barbier och M. Carré efter Shakespeares skådespel med samma namn. Uppförd ffg.: Paris 1867; Sthlm 1868; Hfors 1879; Khmn 1888; Oslo 1896. — Huvudroller: Romeo (tenor), Julia (sopran), Capulet (bas), Tybalt (tenor), Mercutio (baryton), Stefano (sopran), Gertrud (alt). En opera med samma sv. tit., it. I Capuletti ed i Montecchi, skrevs av V. Bellini till text av F. Romani. Uppförd ffg.: Venedig 1830; Hfors 1839; Khmn 1841; Gbg 1862. — Se vidare art. Shakespeare i suppl. Romerska skolan, en under senare tid införd benämning på den a cappella-tradition, som grundlädes av Palestrina i Rom. R:s eg. blomstring inföll omkr. 1600 men den kvarlevde in på 1700-t. i den s. k. kyrkostilen, som i sin tur givit 447 Tryckt 8/w 52 upphov till talrika kyrkomus. pastischer långt in i vår egen tid. R. fasthöll strängt vid den »rena» vokalstil, som utbildats av bl. a. Josquin des Prez och Palestrina, och stod som regel avvisande mot varje inblandning av nyare stilmedel. Så småningom urartade riktningen i ett pedantiskt paragrafrytteri, som i sin ofta totala brist på mus. ingivelse knappt hade något annat gemensamt med Palestrinas egen konst än den rena satstekniken. I början av 1600-t. berikades r. likväl av den venetianska polychorins stilmedel, vilket resulterade i en högt utvecklad »kolossal-stil», vanl. av enorm klanglig-polyfon mäktighet (t. ex. O. Benevolis 53-st. prunk-mässa). Bland r:s första och bästa företrädare må nämnas G. M. Nanino, F. Suriano, R. Giova-nelli, F. Anerio, G. Allegri, O. Benevoli, F. Foggia, E. Bernabei o. a. I en mer akademi-serad stil skrevo de något senare J. Fux, A. Lotti, A. Caldara m. fl. R. blev under 1800-t. ett slags absolut norm för kyrkomus. nyskapande, något som i hög grad avstängt kyrkomusiken från mer progressiv samtidig konstmusik. — Jfr Palestrinastil. B. Hbs Romin, Carl, violinist (1772—1847), anställd i K. hovkapellet i Sthlm 1805— 31, mest känd som polskkompositör; R:s polska ingår i de flesta spelmäns repertoar. Fadern, Georg (Jöran) R. (1712—93), rådman och bryggare i Visby, dir. cant. och apologist vid skolan samt domkyrkoorg., skrev även många polskor. Båda tillhörde den grupp mu-sikidkande ståndspersoner på Gotland, som vid denna tid jämte utövande av konstmusik ägnade sig åt folkmusiken och därigenom övade inflytande på spelmännen och den gotländska låttraditionen. — Litt.: A. Fredin, Got-landstoner (1909—33). O. A. RomFto, F e 1 i p e, argentinsk operasångare, bas (f. 1901 25/3), verksam vid Teatro Colon i Buenos Aires. Efter stud, i Buenos Aires deb. R. 1920 på Teatro Coliseo där i Bohème och fortsatte följ, år sin utbildning i Italien; uppträdde från 1925 på ledande scener där samt i Paris. Bland hans främsta roller märkas Golaud i Pelléas och Mélisande, som han sjöng på K. teatern i Sthlm 1948, och titelr. i Boris Godunov. Även regissör. G. P. Romkvartetten ->Quartetto di Roma. Rompriset, fr. Prix de Rome, namn på tävlingspris, som av ledande kulturinstitutioner i Frankrike, Belgien och USA, i regel årl., tilldelas konstnärer, musikstuderande el. tonsättare i dessa länder. Äldst och mest känt är det stora R. (fr. Grand prix de Rome), som årl. utdelas av 448