ROTTERDAM Rotterdam, Nederländernas andra stad och viktigaste hamnstad (omkr. 665 700 inv. 1949). Som musikort fick R. betydelse först på 1800-t. Omnämnt på 1200-t. genomgick R. en hastig utveckling under senare medeltiden för att under 1500-t :s spanska krig gå starkt tillbaka. Genom hamnanläggningarnas utvidgning under 1800-t. växte R. snabbt ut till storstad. Musikodlingen, som tidigare stått i skuggan av Amsterdams, fick nu ett markerat uppsving, understött av musiksällskap som Eruditio Mu-sica, gr. 1826, och framför allt genom MK, som går tillbaka på den av Maatschappij tot be-vordering der Toonkunst (gr. 1829) bildade musikskolan. Denna, som 1845 började sin aktiva verksamhet, har letts av bl. a. Verhulst (1849—60), Bargiel (1864—74), F. Gernsheim (1874—90) samt W. Hutschenruijter d. y. (1917 —25), vilka samtidigt ledde »Toonkunsts» konserter; nuv. dir. är J. Daniskas. Från 1860 har opera sporadiskt spelats i Groote Schouwburg, bl. a. under H. Levi 1861—64. Till de äldre ork. hör Koninklijke Orkestvereeniging Sym-phonia från 1861. Ledande musikinst. är nu Rotterdamsch Phil-harmonisch Orkest, gr. 1918 som Rotterdams Philharm. Genootschap och med nuv. namn från 1937. Ork. turnerade 1949 i Skandinavien under E. Flipse. Andra ensembler äro Beet-hoven-ork., gr. 1921, under W. F. Sprink samt de 1946 bildade Kralingse Orkestvereeniging (J. van Gorl) och Hillegersbergse Orkest-Ver-eeniging »Euphonia» (J. Haartsen). Vid sidan av »Toonkunst» verka flera musiksällskap ss. Harmonie, Rotterdamsche Kunststichting o. a. Musikundervisningen ombesörj es av det ovannämnda MK, som även i dotterskolor bedriver mus. folkbildningsverksamhet. Bibi, ägas av Philharm. Orkest och MK. G. P. Rouen [roa'n] en av Frankrikes viktigaste hamnstäder (omkr. 107 750 inv. 1951), förr huvudstad i provinsen Nor-mandie, nu i dep. Seine-Inférieure, ärkebiskopssäte sedan 700-t. Av romarna kallad Rotomagus och under medeltiden Rodomum, var R. en av de fr. städer som tidigast, dvs. redan på 600-t., hade en reguljär kyrkosångarskola (maitrise) och synes också ha varit en av de orter som först odlade det liturgiska dramat. Katedralen (de Notre-Dame), i huvudsak byggd på 1200-t„ var en av de första i landet som utrustades med orgel och gjorde redan under 1300-t. R. till en central plats för orgelmusikens utveckling. Sin storhetstid som ett kyrkomus. centrum upplevde staden dock framför allt under 1600-t., då J. Titelouze som riksberömd katedralorganist och -kompositör bildade skola och inledde den fr. orgelmusikens klassiska epok, vilken i R. efter honom främst representerades av J. Boyvin och C. Broche. — I vår tid är R. som musikstad av sekundär be 479 tydelse, men där finns ett Cons. de Musique et Déclamation. — Litt.: A. Collette och A. Bourdon, Notice historique sur les orgues et les organistes de la cathédrale de R. (1894). K. R-n Rouget de Lisle [ro3ä' da lil], Claude Joseph, fransk diktare (1760—1836), eg. officer, ->Marseljäsens skapare. R. skrev Essais en vers et en prose (1796) m. m. och komp, fosterländska hymner och romanser samt utgav Cinquante chants fran-cais... (1825; m. musik av R.). — Litt.: Marguerite Henry-Rosier, R. de L. (1937); M. de La Fruye & E. Guéret, R. de L. inconnu (1943). Roulade [rola'd], fr., eg. rullning, urspr. bet. för ett ornament i sång, bestående av snabba genomgångstoner mellan två huvudtoner. Termen har senare begagnats om innehållslös koloraturutsmyckning, särsk. i it. och fr. operor från 1700—1800-t. Round [ra°nd], eng., ring, rund, eng. term för cirkelkanon i unison, vari de olika stämmorna kunna taga om kanonmelodin ett godtyckligt antal ggr. R. torde ha direkta rötter i 1200-t:s ->ron-dellus (jfr även begreppet Stimmtausch) och har en berömd tidig representant i den eng. sommarkanon (Sumer is icumen in). Stundom upptecknades en kanon av denna typ på notsystem i form av en cirkel. Särsk. flitigt odlades r. (tidvis nästan synonym med catch) som sällskapsvisa under 1600-t. Under 1600- och början av 1700-t. har r. i eng. språkbruk också fått bet. olika slags gruppdanser, där de dansande stodo uppställda i ring. I. B-n Rousseau [roså'], Jean, fransk gam-baspelare (1600-t.), verksam i Paris. Hans mest kända verk, Traité de la viole (1687), behandlar såväl viola da gambans historia som dess spelteknik. Rousseau [roså'], Jean Jacques, fransk författare och samhällsfilosof (1712 28/8—1778 2/7), kom även som musiker och skriftställare i mus. ämnen att göra en vägande insats i det fr. kulturlivet. Sitt uppehälle förtjänade han tidvis som notkopist, och kring musiken kretsar hans tankegång i hela hans författarskap. R:s komiska lustspel Le devin de village (Byspåmannen) blev en av grundpelarna i den senare fr. opéra-comique, och hans Dictionnaire de musique (1768) blev i sin art typbildande. R:s mus. anlag utbildades till en början inom familjekretsen, och han förkovrade senare sina kunskaper genom självstudier utan att 480 Tryckt 9/10 52