- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
495-496

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotterdam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RUDOLPH Efter org.-, kyrkosångar- och musiklärarex. 1913—14 vid MK i Sthlm och stud, vid MK i Khmn samt i Berlin var R. 1916—20 musiklärare i Vimmerby. Bland hans verk märkas sinfonietta e op. 24, Förspel D op. 19, Variationer över en melodi — Drömde mik en dröm i nat — op. 21, Komposition för vlc. och ork. op. 12, Landskap op. 25, flera stråksviter o. a. ork.-verk, stråkkvart., pianostycken och sånger (även med ork.). G.P. Rudolph -xRodolphe. Rudorff [ro/-], Ernst Friedrich Karl, tysk tonsättare (1840—1916), prof, i piano vid MH i Berlin 1869—1910. Elev av MK i Leipzig blev R. 1855 pianolärare vid MK i Köln, där han 1867 gr. Bach-Verein; ledde 1880—90 Sternscher Gesangverein i Berlin. Som tonsättare företrädande en romantisk linje skrev R. bl. a. 3 symf., 3 uvertyrer, 2 serenader, 2 variationsverk o. a. ork.-komp., kör- och pianoverk samt sånger. Utg. Briefe von C. M. von Weber an Hinrich Lichtenstein (1900), red. partiturutg. av Webers Euryanthe samt biträdde vid red. av Mozarts pianokons, och -sonater samt Chopins klaververk. R:s brev till Brahms utg. av W. Altmann 1907; hans brev till J. Joachim publ. i Briefe von und an J. Joachim, bd 3 (1912). G.P. Rudzi'nski, W i t o 1 d, polsk tonsättare (f. 1913 14/3), den av Hindemith starkast influerade i sitt land; även musikskriftställare. R., som stud, vid MK och univ. i Vilna, vid Inst. Grégorien i Paris samt för Nadia Bou-langer och Koechlin, blev 1939 lärare vid nämnda kons., var 1941—44 lärare vid MK i Warszawa och 1945—47 i Lodz, 1947—48 chef för musikavd. vid undervisningsdep. och därefter konstnärlig ledare för filharmonin och operan i Warszawa. Verk: 2 symf. (1938 och 44), 2 pianokons. (1936 och 48); körverk; kammarmusik (bl. a. non. för blåsare 1947, 2 stråkkvart. 1935 och 43, pianotrio 1934 och 2 vl.-sonater); pianostycken och sånger. G. M. Ruelle [rye'll], Charles Émile, fransk musikhistoriker (1833—1912), kännare av antiken. R. var 1856—68 bl. a. sekr. åt hellenisten J. A. H. Vincent och började under dennes överinseende sin serie övers, av grek, musikteor. böcker, Collection des auteurs grecs relatifs å la musique (6 bd, 1870—99, varav bd 1 upptar Aristoxenos, 2 Nikomakos, 3 Kleonides och Eu-klides, 4 Pseudo-Aristoteles’ mus. problem, 5 Alypius, Gaudentius, Bacchius sen. samt 6 Sextus Empiricus). — Skrifter: Études sur l’an- cienne musique grecque (1875, 1900), La solmi-sation chez les andens grecs (i SIMG 1907/08) o. a. M. T. Ruera (PFnart) [roe'-], José Maria, spansk tonsättare (f. 1900 2/8), utbildad i Barcelona och verksam som musikpedagog och dirigent. Har skrivit ork.-verk ss. Tres moviments simfdnics (1936), kammarmusik och sånger (Poema Mont-serrati, 1947) m. m. Ruffo, Titta, ->Titta Ruffo. Ruffo [ro'ffå], Vincenzo, italiensk tonsättare (d. 1587), domkyrkokapellm. i Verona, Milano och Pistoia; utgav en mängd mässor, motetter och madrigaler. Litt.: L. Torri, V. R. madrigalista e compo-sitore di musica sacra ... (i RMI 1896—97); A. Chiappelli, Il maestro V. R. a Pistoia (1899); A. Einstein, V. R:s Opera nova di musica (i JAMS 1950). Rufst du, mein Vaterland [ro:fst do: ma‘n fa/tarlant], ty., Kallar du, mitt fosterland, inledningsorden till den schweiziska nationalsången, diktad av J. R. Wyss d. y. 1811 till den eng. kungssångens melodi. Vid sidan av denna hymn sj unges numera off. ofta den s. k. Schweizerpsalm, ->Trittst im Morgenrot daher. Ruggeri ->Rogeri. Ruggiero [rodg^eTå], namn på ett av de ostinata basmönster som ofta begagnades under barocken. — Se notex. Namnet syftar möjl. på en vokalkomp., Aria delVOrtolano o Ruggieri, vars melodistämma passar precis till ifrågavarande baslinje. Då emellertid andra tolkningshypoteser uppställts måste termens ursprung betraktas som ganska osäkert. I undantagsfall begagnas ordet även som synonym till variation (t. ex. J. E. Kindermanns R. sopra Fillis, från förra hälften av 1600-t.). Några av de tidigaste tonsättningarna över r.-bas återfinnas hos G. de Macque, A. Cifra, S. Rossi, T. Merula m. fl. B.Hbs Ruggles [raglz], Carl, amerikansk tonsättare (f. 1876 11/3), även målare, blev 1937 lärare i komp, vid Univ. of Miami, Florida. Huvudsaki. autodidakt gr. R. 1912 och ledde Winona Symph. Orch. i Minnesota. Bland hans komp, må nämnas ork.-verken Men and ängels Ruggiero. 495 496

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free