RUNG-KELLER insats 1893—97 som regissör vid K. teatern i Sthlm, vars repertoar han väsentligt utökade. — Litt. et art. 1894. R. avlade org.-ex. vid MK i Sthlm 1879 och genomgick K. teatrarnas elevskola. Efter fortsatta stud, i Paris eng. han 1882 vid K. teatern som sångare och lärare vid elevskolan; 1899 1. regissör vid Vasateatern och dessutom verksam som sångpedagog i Sthlm. — G. 2. ggn 1895 m. operasångerskan, mezzosopran, Alma Adèle Almat i (1861—1919), som 1886—88 och 1891—97 tillhörde K. teatern i Sthlm, där hon bl. a. sjöng Selika i Afrikanskan, Fidès i Profeten, Amneris i Aida, Ortrud i Lohengrin och Brünnhilde i Valkyrian; framträdde även på utländska scener. — Litt. et art. 1897. H. M-g Rune, Richard Herman, militärmusiker (1869—1949), musikdir. vid Kungl. Södra skånska infanterireg. i Ystad 1906—25. R., som avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1897 och en tid var ledare för Eslövs musiksällskap, har bl. a. skrivit Kungl. Smålands arméartillerireg:s marsch. Rung, F r e d e r i k, dansk dirigent och tonsättare (1854—1914), son till H. R., gjorde en betydelsefull insats som dirigent från 1877 för den av fadern gr. Cae-cilia-Foreningen, vars madrigalkör han själv gr. 1887, och vid Det kgl. teater i Köpenhamn. Utbildad vid MK i Khmn för N. W. Gade och J. P. E. Hartmann var R. lärare där 1881 —93. Är 1872 knöts han till Det kgl. teater, först som repetitör, från 1884 som dirigent och från 1908 som 1. kapellm. Han var en något torr men ytterligt noggrann dirigent och förskaffade Caecilia-Foreningens madrigalkör in-ternat. anseende genom förnämliga framföranden av Bachs och Händeis stora körverk (bl. a. i Sthlm 1897). Verk: Operorna Det hemmelige Selskab (1888), Den trekantede Hat (1894), baletterna Aditi (1879), En Karnevalsspög i Venedig (1890) o. a. scenmusik; en symf. d; 2 stråkkvart, o. a. kammarmusik; sånger med ork. m. m. — Utgav omkr. 1884 tills, m. T. Laub Sangmusik fra det 17. og 18. Aarhundrede. Sch. Rung, Henrik, dansk tonsättare och dirigent (1807—71), far till F. R., har gjort betydande insatser i danskt musikliv genom sina sånger och psalmer och genom den av honom 1851 gr. och därefter ledda C a e c i 1 i a-F oreningen i Khmn. — LMA 1853. Under en långvarig sjukdom i ungdomen lärde R. sig att virtuost behärska gitarren. Efter privat utbildning blev han 1828 kontra-basist i Det kgl. kapel och stud, dessutom musikteori för L. Zinck, som han efterträdde som musikarrangör vid Det kgl. teater. Sitt genombrott som tonsättare fick han 1837 med scenmusiken till H. Hertz’ Svend Dyrings Hus o. a. verk, varefter han erhöll statligt resestip. Han uppehöll sig nu flera år i Italien, där han i Rom bl. a. fördjupade sig i Palestrinas och hans samtidas verk. Efter hemkomsten eng. han 1842 som sångm. vid Det kgl. teater, för vilken han skrev en mängd gedigen, ehuru föga betydande scenmusik, samt utbildade en rad framstående operaartister. Sina främsta insatser gjorde R. dock utanför operans ram. Som tonsättare främst lyriker och melodiker fortsatte han linjen från Weyse bl. a. i stundom folkviseinspirerade sånger och psalmer. Sånger ss. Hr. Peder hasted over Spange, Moders Navn er himmelsk Lyd, I Danmark er jeg födt och Hvor Nilen vander AEgypterens Jord och psalmer ss. Kimer, I Klokker, Lad det klinge södt i Sky, I al sin Glans nu straaler Solen och Kirkeklokke, ej til Hovedstaeder tillhöra alltjämt den levande da. melodiskatten, liksom vissa mel. ur hans sångspel. I Caecilia-Foren. lade han huvudvikten vid Palestrina-tidens repertoar, som han i stor utsträckning avskrivit i romerska bibi., men odlade även da. vokalmusik. — G. 1841 m. operasångerskan, sopran, Frederikke Charlotte P a u 1 i n e, f. Lichtenstein (1818—90), som 1833 kom till Danmark med sin fosterfaders, den ty. teaterdir. Carl Becker, sällskap. Sedan hon gjort lycka på en del mindre scener deb. hon 1838 på Det kgl. teater och var anställd där till 1857. Verk (u. n.): 8 operor, däribl. Stormen paa Köbenhavn (1845) och Studenteme fra Sala-manca (1854), musik till skådespelen Söstrene fra Kinnekullen (1849) och Cymbeline (1871; alla i Khmn); körverket Tyrfing (1851), sånger, psalmmelodier m. m. Mel. i SvK 1939 nr 449. Litt.: C. Thrane, Caecilia-Foreningen og dens Stifter (1901); F. Rung, Mit Hjem (1913). Sch. Runge [ro'nSa], Paul, tysk musikhistoriker (1848—1911), vars studier särsk. ägnats den medeltida ty. vokalmusiken. Skrifter: Die Singweise der Colmarer Hand-schrift und die Liederhandschrift Donau-eschingen (1896), Die Lieder und Melodien der Geissler des Jahres 1349 (1900), Die Lieder des Hugo von Montfort mit den Melodien des Burk Mangolt (1906) o. a. M. T. Rungenhagen [ro'-], Carl Friedrich, tysk kördirigent och tonsättare (1778—1851), har främst knutit sitt namn till Singakademie i Berlin, där han var 2. dirigent från 1815 och efterträdde Zel-ter som ledare 1832. — Prof. 1843. Rung-Keller, Paul Sophus Christian Henrik, dansk orgelspelare och tonsättare (f. 1879 u/3), son till Sophie Keller, sedan 1917 lärare vid MK i Khmn. 501 502