RYSSLAND komma över 400 professionella körer, dansgrupper och folkinstr.-ork. Bland de mest kända körfören. kunna nämnas Ryska statskören under ledning av A. Svesjnikov, vilken 1947 bl. a. besökte Sverige, Pjatnitskij-kören under V. Zacharov, Ryska republikens kör under A. Stepanov, Röda arméns kör under Aleksandrov och Leningrads akademiska kör. Moskva-radion förfogar över 2 symf. ork., 3 underhållningsork. och 3 körer. Radion anordnar i Moskva omkr. 100 offentliga kons, per år, däribl. även operaföreställningar i konsertform. Under ledning av bl. a. Sjostakovitj, Prokofjev och Kabalevskij ges regelbundna radiokons, för barn. Det mus. folkbildningsarbetet har sitt centrum i Moskvas »Inst. för det folkliga musiklivets främjande» med omkr. 150 filialer i hela landet. Inst. utbildar ledare för amatörkörer och amatörork. och anordnar kurser i notläsning, musikteori, kör- och solosång, folk-instrumentspel, m. m. Amatörerna i Kaukasus, Ural, Voronezj och Archangelsk göra en betydelsefull insats genom att samla och uppteckna folkvisor och folkdanser. I Moskva anordnas varje år stora amatörtävlingar. Sedan år 1925 bedrives en intensiv verksamhet för främjandet av barnmusiken. Inom tonsättarförb. bildades en särsk. kommission om 5 medl. (ordf. Zara Levina), som sysslar med hithörande frågor. Utom Levina, M. Rauch-verger och M. Krasev ha även bl. a. Glière, Prokofjev, Ko val och Kabalevskij skrivit operor, sånger och instr.-stycken för barn. I de större teatrarna spela spec. barn-operateatrar med både barn och vuxna yrkesartister i rollerna. Till de mest framgångsrika barnoperorna räknas Kovals »Vargen och de sju killing-arna» och Krasevs Morozko. Musikundervisning och musikinstitutioner. År 1917 funnos i Ryssland omkr. 100 kons, och musikskolor, därav en fjärdedel under Ryska musiksällskapets kontroll, resten privata inst. Efter oktoberrevolutionen förstatligades samtl. kons, och musikskolor och underställdes folkkommissariatet för upplysning. År 1936 inrättades särsk. konstkommittéer vid Sovjetunionens och unionsrepublikernas ministerråd, som kontrollera samtl. musikunder -visningsinst. F. n. finnas i Sovjetunionen 500 7-åriga musikelementarskolor, där musikbegå-vade barn erhålla en grundläggande utbildning i mus. ämnen jämsides med vanlig skolundervisning. För den, som genomgått elementarskolan, börjar en 4-årig utbildning i musikmellanskolorna, som syftar till att få fram orkestermusiker, ackompanjatörer osv. För de mest begåvade går vägen sedan till något av de 22 kons., som ha högskolekarak-tär och ge en 5-årig högre musikutbildning. För dem, slutl., som efter fullb. stud, vilja stanna kvar vid kons, som lärare el. vetenskapare, finns en s. k. »aspirantur» på 3 år. Dessutom finnas vid kons, särsk. 10-åriga förberedelseskolor för specialbegåvade barn, som ersätta utbildningen i både elementar- och mellanskolorna och förbereda till direkt inträde i kons. Utbildningen i dessa 10-åriga specialskolor är kostnadsfri. Sovjetunionens tonsättarförb. i sin nuv. gestalt gr. 1932. Förb. ledes av en organisationskommitté och är uppdelat i 5 sektioner: konsultativa sektionen, som bedömer nya verk, operasektionen, sektionen för populärmusik, för barnmusik och för musikvetenskap. År 1946 tillkom en »ungdomssektion», som tar hand om de yngre tonsättarna och musik -vetenskaparna. Sedan 1936 utger förb. må-nadstidskr. Sovjetskaja muzyka (huvudred. G. N. Chubov). År 1947 hade förb. 1 097 medl. (tonsättare och musikforskare), fördelade på 35 nationella och regionala lokalavd. Org. VOKS (»Sovjetunionens sällskap för kulturella förbindelser med utlandet») har en musiksektion, som verkar för spridning av sovjetmusik i utlandet och bl. a. ordnar ut-landsturnéer av sovjetmusiker. Dessutom upprätthåller VOKS kontakt med utländska mu-sikinst. samt inbjuder utländska musiker på turnéer o. studieresor i Sovjetunionen. VOKS-musiksektionens president är sedan 1950 T. Chrennikov. Förlagsverksamhet och instrumenttillverkning. Uppkomsten av större musikförlag i Ryssland sammanfaller med den nationella ry. musikens uppblomstring i mitten av 1800-t. Bland de första större musikförlagen i Moskva må nämnas P. Gurskalin (gr. 1840), F. Stellovskij (gr. 1854) och A. Gutheil (gr. 1885), vilka bl. a. publ. verk av Glinka, Verstovskij och Dar-gomyzjskij. År 1869 gr. i Petersburg V. Bes-sels musikförlag, som utg. verk av Tjajkovskij, A. Rubinstein, Cui, Musorgskij och Rim-skij-Korsakov. M. P. Beljajev gr. 1885 i Leipzig ett ry. musikförlag, som publ. bl. a. Bo-rodin, Rimskij-Korsakov, Glazunov, Ljadov, Tanejev, Skrjabin och Gretjaninov. Rysslands största musikförlag före 1918 gr. 1861 i Moskva av P. J. Jürgenson, som framför allt publ. Tjajkovskij o. a. ry. tonsättare men även Mendelssohn, Schumann och Chopin. År 1918 förstatligades musikförlagsväsendet. Noter och musikböcker utg. sedan dess av Statl. musik -förl. (Muzgiz), som kontrolleras av tonsättarförb. Även instrumentbygget i Ryssland tog fart under 1800-t., främst tack vare den ypperlige violinbyggaren Batovs insats. År 1886 byggde V. Ivanov efter ritningar av balalajka-virtuosen V. Andrejev den första moderna balalajkan, som snart blev ryssarnas populäraste folkinstr. Pianofabriker gr. företrädesvis av tyskar, bl. a. av J. D. Becker (Petersburg 1841), Schröder, Rathke och Stürzwage. År 1951 gr. i Tallinn på initiativ av instrumentbyggaren E. Hiis kon-sertflygelfabriken »Estonia», som på kort tid hunnit bli riksbekant för sina kvalitetsinstr. Jämförande art.: Armenien, Centralasien, Kaukasus, Kiev, Leningrad, Moskva, Sibirien, Tiflis. 525 526