SAX Verk: Operorna La Chartreuse de Parme (1927—36; Paris 1939) och La gageure imprévue (1942; Paris 1944) operetterna Le plumet du colonel (Paris 1924) och La contrebasse (Paris 1930), baletterna Les roses (1924), La chatte (Paris 1927), David (Paris 1928), La nuit (London 1930), Les forains (Paris 1945), La rencon-tre (Paris 1948), Cordelia (1951) o. a. skåde-spelsmusik; Symphonie de la montagne (1944), Symphonie expiatoire (1944—45), Stèle sym~ phonique (1948), 2 pianokons. (1934 och 47) o. a. ork.-musik; Les saisons (Symphonie allé-gorique) för sopran, bl. kör, barnkör och ork. (1949; omarb. till balett, Bordeaux 1951), m. fl. körverk m. ork.; 2 stråkkvart. (1941 och 48) o. a. kammarmusik; komp, för piano, även för 2 pianon; sånger; filmmusik m. m. K. R-n Saul, F e 1 i x, svensk musikpedagog och kördirigent av tysk börd (1883— 1942), från 1909 verksam i Sthlm, där han utförde en omfattande verksamhet som föreläsare och lärare i mus. ämnen. — Sv. medb. 1919. S. stud, i Münster och i Düsseldorf, där han var synagogans kantor och körledare; 1909—32 överkantor och körledare (gr. den liturgiska kören) i Sthlms synagoga. Han undervisade i R. Anderssons, K. Wohlfarts och Kerstin Strömbergs musikskolor till 1929, då den sistn. ombildades till Sthlms privata kons., som leddes av S. m. fl. Han gjorde en betydande insats för den bl. körsången i Sthlm (gr. Sthlms madrigalsällskap 1917 och Sthlms folkkor 1931 samt ledde Sthlms oratoriesällskap 1926—29). På S:s initiativ gr. 1925 Sveriges musikped. förbund, vars tidskr. Musikkultur han redig. 1926 —29 tills, m. W. Peterson-Berger. Han var musikkritiker i Folkets Dagblad 1927—37 och i Dagens Nyheter 1919—20. S. arbetade ivrigt för ett folkligare musikliv (gr. 1938 fören. Musiken åt folket). Han önskade intensifiera skolans musikundervisning och använde som den förste i Sverige Tonika-Do-metoden. — Tills, m. W. Peterson-Berger utgav han dennes Arnljot i ty. övers. (1914). I. S. Saul och David, opera i 4 akter. Musik av Carl Nielsen till text av Einar Christiansen. Uppförd ffg.: Khmn 1902; Gbg 1928; Sthlm 1931. — Huvudroller: Saul (basbaryton), Jonathan (tenor), Mikal (sopran), David (tenor), Samuel (bas), trollkvinnan i Endor (alt). Sauret [såre:'], Émile, fransk violinist (1852—1920), en av de främsta företrädarna för den fransk-belgiska skolan. — LMA 1892. Elev av Vieuxtemps och de Bériot deb. S. vid 8 års ålder och turnerade därefter i Europa (Sverige ffg. 1883) och Amerika. Lärare vid Kullaks MA i Berlin 1880—91, där T. Au-lin var hans elev, prof, vid Royal Acad. of Emil von Sauer. Henri Sauguet. Music i London 1891—93, vid Chicago Musical Coll. 1903—06 och vid Trinity Coll. i London från 1908. Bland S:s komp, för sitt instr. märkas 2 kons., Rapsodie suédoise op. 59 för vl. och ork. samt utmärkta studieverk. — G. 1872 —omkr. 74 m. pianisten Teresa Carreno. H. M-g Sauveur [såvö/r], J o s e p h, fransk matematiker (1653—1716), gjorde trots medfödd dövhet banbrytande undersökningar av akustiska fenomen, bl. a. bestämning av en tons svängningstal med hjälp av ->s vävningar. Skrifter (i Mémoires de 1’Académie de Paris): Principes d’acoustique et de musique (1700—01), Application des sons harmoniques ä la composition des jeux d’orgue (1702), Mé-thode générale pour former des systèmes tem-pérés de musique ... (1707), Table générale des systèmes tempérés de musique (1711) o. a. U.Å. Savart [sava/r], Félix, fransk akustiker (1791—1841), prof, i akustik vid Col-lège de France (univ. i Paris), gjorde bl. a. undersökningar ang. resonanslådors inverkan på tonstyrkan från strängar, m. m. — Skr. i Annales de chimie et physique .1819, 25 och 26 m. fl. U.Å. Savery, Carl Maria, dansk pianist och musikpedagog (f. 1897 3/n), främst verksam inom det mus. folkbildningsarbetet. Elev i piano av Johanne Stockmarr, V. Bendix och Friedman har S. efter debut i München 1920 konserterat i Danmark och Tyskland. Efter stud, i Berlin 1929 gr. han folkmusikskolor i Horsens och Aarhus samt ledde 1931—41 Frederiksberg folkemusikskole (senare Folkemusikhöjskolen); även lärare vid andra inst. År 1947 stiftade han samfundet Musik og menneske, som arbetar för mänsklighetens förädling genom musiken och årl. har in-ternat. sommarmöten i Schweiz. — Skrifter: Hvorfor gruppe-sang og spil (1936), Musik og menneske (1951). Er-l Sax, A d o 1 p h e, eg. A n t o i n e J o-s e p h, fransk instrumentmakare av bel- 593 594