SCH AN T Z Margot Lander. Gästade K. teatern i Sthlm 1951. — Roller (u. n.): prinsessan i Svansjön, Columbine i Drömmebilleder, blå fågeln i Törnrosa, ballerinan i Petrusjka o. a. Sv. Kr.-J. von Schantz, Johan Philip (Filip), finländsk tonsättare (1835—65), efter stud, i Sthlm och Leipzig (vl. och komp.) kapellm. vid Nya teatern i Hfors 1860— 63; uppträdde med egen ork. i Sthlm, Gbg och Khmn 1863—64. Verk: Scenmusik, ork.-uvertyren Kullervo, det första av Kalevala inspirerade ork.-verket, kantaten Ynglingens drömmar, körsånger (bl. a. »Vi äro andens fria folk»), solosånger m. m. — Biogr. av T. Haapanen i Suomen Säveltäjiä 1945. J. R-s Scharf, ty., skarp, vass, även Klein-m i x t u r, repeterande biandstämma i orgeln, en mindre typ av ->mixtur med högre liggande körer och mindre besättning än denna. S. är sammansatt av oktav- och kvintkörer samt vanl. 3-, högst 6-korig. Genomskärnings-mensuren är trängre än för mixtur. B. K. Scharwe'nka, Frans X a v e r, tysk pianist och pianopedagog (1850—1924), främst känd som gr. av eget MK i Berlin 1881, vilket 1893 sammanslogs med Klindworths kons, till Klindworth-S c h a r w e n k a-K o n s e r v a t o r i u m. S. var elev av brodern Philipp S., Wuerst och Kullak vid den sistn:s MA i Berlin, där han även undervisade 1868—74. Efter deb. i Berlin 1869 konserterade S. från 1874 i Europa och USA, där han 1891—98 även ledde eget kons, i New York. Tills, m. brodern var han därefter till 1914 ledare för sitt MK i Berlin. S. var även en ansedd tonsättare; bland hans verk märkas en opera, en symf., 4 pianokons., kammarmusik, pianostycken och studie verk m. m. Skrev sj älvbi ogr. Klänge aus meinem Leben (1922). S:s bror, tonsättaren Ludwig Philipp S. (1847—1917), blev 1870 teorilärare vid Kullaks MA och 1881 komp.-lärare vid broderns MK, dess dir. 1891. Skrev ork.- och körverk, kammarmusik, sånger m. m. G. 1880 m. violinisten Marianne Stresow (1856—1918), som undervisade vid svågerns MK. Deras son, pianisten och tonsättaren W a 11 h e r S. (f. 1881 21/2), var 1906—16 org. i Berlin och från 1937 dir. för Klindworth-Scharwenka-Kons. där. S., som även framträtt som dirigent, har komp, ork.- och kammarmusik, piano- och orgelstycken m. m. G. P. Schattenberg, Thomas, dansk tonsättare (omkr. 1580—efter 1622), stud, i Hamburg och kom 1604 till Khmn, där han blev organist i Nikolaj kirke. S. skrev Cantiones sacrae, 4-st. motetter 607 Tryckt 17/Jn 52 (1620) och Flores amoris, 3-st. madriga-ler (1622). Sch. Schaufuss [fao'fos], Frank, dansk solodansör (f. 1924), anställd vid Det kgl. teater i Khmn, där han gjort sig bemärkt med sin utpräglat virila dans. Utbildad vid teaterns balettskola har S. senare stud, för Vera Volkova i London och Lubov Jegorova i Paris, där han samtidigt uppmärksammats som solodansör i Metropolitan Ballet och R. Petits Ballets de Paris. Bland hans roller i Khmn må nämnas Robin Hood, huvudr. i Quasi una fantasia (med Mona Vangsaae som partner), husaren i Mjasins Le beau Danube, officeren i La valse och Romeo i Romeo och Julia. — G. 1946 m. solodansösen Mona Vangsaae. Sv. Kr.-J. Scheck, Gustav, tysk flöjtist (f. 1901 22/io), gr. 1946 MH i Freiburg i. Br. och dess förste dir. Hdr vid univ. där 1950. S. stud, för R. Röhler (flöjt), Erpf (teori), W. Gurlitt och Müller-Blattau (musikhistoria) och var 1934—45 lärare i flöjt och kammarmusikspel vid MH i Berlin, prof. 1936. Han har även gjort stora insatser för att sprida kännedom om barockmusiken. S. har under sina eur. konsertresor även besökt Skandinavien; har utgivit studie verk. A. L-ll Sche'diwy, Ferdinand G i o v a n-n i, norsk tonsättare och organist av tjeckisk börd (1804—77), kom efter stud, vid MK i Prag 1825 till Bergen. S. verkade här som sånglärare, domkyrko-org. och kantor (från 1847) och dirig. i Harmonien. Han utgav sångböcker och koralsaml. samt skrev scenmusik, bl. a. till Ibsens Gildet paa Solhaug (1856). Ö. G. Schéhérazade [feheraza'd], balett av A. Benois byggd på Rimskij-Korsakovs symf. svit med samma namn. Koreografi av M. Fokin. Uppförd ffg.: Petersburg 1909; Sthlm 1914 i Fokins egen instude-ring; Hfors 1923; Khmn 1930. Schéhérazade (ry. Sjecherezada), symf. svit i 4 satser av N. Rimskij-Korsakov op. 35 (1888), skildrande episoder ur sagovärlden i Tusen och en natt. Scheibe [fa^ba], Johann Adolph, tysk tonsättare och musikskriftställare (1708—76), vars periodiska skrift Der critische Musicus (1737—40; utökad uppl. 1745) bl. a. genom sin polemik mot J. S. Bach (i nr 6) är betydelsefull för kännedomen om dåtidens musikliv. Många idéei’ och stildrag peka framåt, medan hans musik var förankrad i senbarocken. S. utbildades i födelsestaden Leipzig och blev 1739 kapellm. hos markgreven av Branden-burg-Kulmbach. Han kallades 1740 till Khmn 608