SCHICK för piano o. ork. op. 4 (1943), kons, för stråkar op. 12 a, Fantasie för va o. ork. op. 12 b (1945) och för oboe, harpa o. ork. op. 12 c (1947), dubbelkons, för vl., vlc. o. stråkar (1944), Pas-sacaglia op. 24 (1949), Sinfonische Variationen op. 28 (1950), Konzertante Fantasie för vlc. o. ork. op. 31 (1951) o. a. ork.-verk; körverk ss. Grosser Psalm op. 11, Der Häusliche Psalter op. 13, kantaterna Ich bin din, Cantata dome-stica (1943) och Glockenlieder op. 22 (1949; 7 dikter av C. Spitteler) samt körer a cap. ss. motetter; kammarmusik (2 stråkkvart, op. 14, 1945, o. op. 30, 1951 m. m.), en rad sonater för olika instr., orgelstycken och sånger (även m. ork. ss. Mondlicht op. 26). G.M. Schick, Philippine, tysk tonsättare (f. 1893 ®/2), sedan 1946 lärare i musikteori och engelska vid univ. i München. S., som stud, språk vid univ. i München och New York, har varit elev vid MA i München (Klose o. a.) samt till H. W. von Wal-tershausen, med vilken hon var gift till 1933. — Bland S:s verk, med tyngdpunkten på det vokala, märkes operan Severina, oratoriet Welt der Liebe op. 21 efter Tagore, kantaten Der Einsame an Gott op. 17 (1938), Bretonischer Totengesang op. 19 o. a. körverk samt en rad sånger (även m. ork.). Dessutom ork.-verk, kammarmusik (Norwegische Suite op. 33 för vl. och piano m. m.) o. a. — Biogr. av A. Wünz i ZfM 1941. G.M. Schickhard(t) el. S c h i c k h a r t, J o-hann Christian, tysk tonsättare, verksam i Hamburg omkr. 1730. Nytr.: 6 sonater för blockflöjt m. b. c. och 6 triosonater för 2 blockflöjter m. b. c. utg. 1936 av F. J. Giesbert; 3 kons, för 4 altblockflöjter utg. 1938 av R. V. Knab. — Verk i ms. i UUB. Schiedermair [Ji/darmair], Ludwig Ferdinand, tysk musikhistoriker (f. 1876 V12), dr phil. 1901, prof, vid univ. i Bonn 1914—45, där han 1927 gr. Beethoven-arkivet. S., som stud, för bl. a. Sandberger samt komp, för Beer-Walbrunn, har utg. Die Briefe W. A. Mozarts und seiner Familie (5 bd, 1914; eng. uppl., 3 bd, 1938) och Veröffentlichungen des Beethoven-Hauses in Bonn (10 h., 1920— 34); har även framträtt som tonsättare, främst med sånger. Skrifter: Beiträge zur Geschichte der Oper ... (om S. Mayr, 2 bd, 1907—10), Einführung in das Studium der Musikgeschichte (1918; ''1947), Mozart (1922; 21948), Der junge Beethoven (1925; 21939), Die deutsche Oper (1929; 31943), Musik am Rheinstrom (1947), Musika-lische Begegnungen (memoarer, 1948) o. a. — Litt.: Beethoven und die Gegenwart. Fest-schrift... (1937; utg. av A. Schmitz). M.T. Schiemann [Ji/-], Christian Ludvig Adolph, dansk oboist (1823—1915), en av sitt lands mest betydande. S., som var elev av C. F. Barth och själv en god lärare, var 1845—95 medlem av Det kgl. kapel i Khmn, från 1850 som solooboist. Han framträdde även utomlands och konstruerade 1883 tills, m. J. A. Heckel en ny oboetyp. Skrev etyder för sitt instrument. Sch. Schierbeck [Ji/r-], Poul, dansk tonsättare (1888—1949), en av de mest betydande inom tonsättargenerationen närmast efter Carl Nielsen. — LMA 1947. Elev av bl. a. Carl Nielsen och T. Laub var S. från 1916 or g. i Skovshoved kirke i Khmn och från 1931 lärare i komp, och instr. vid MK. Hans verk präglas av ett friskt och osentimentalt tonspråk, framsprunget ur en frodigt skapande talang. Verk: Operan Fète galante (Khmn 1931), be arb. av The beggar’s opera (1936), balettfragmentet Natten, filmmusik, bl. a. Vredens dag (1943); en symf. (1922), Akademisk festmusik (s. å.) o. a. ork.-verk; kantaterna Til Musik-ken (1939), till radiohusets invigning (1945), Jylland (1947), Dronning Dagmar (1948) samt åtsk. univ.-kantater o. a. tillfällighetsverk; kammarmusik ss. sonat för vl. och piano (1912), en biåskvint. (1941); kör- och solosånger, pianostycken m. m. S:s hustru sedan 1919, operasångerskan, sopran, Sylvia S., f. Larsen (f. 1896 3%), deb. med en kons, i Khmn 1917 och som Nadja i Stepan (E. Hamerik) på Det kgl. teater 1926, där hon senare gästspelat i bl. a. Fète galante; konserter i Skandinavien och Tyskland. H. G. Schikane'der, Johann Emanuel, österrikisk teaterledare (1751—1812), verksam i Wien, där han 1788 övertog Thea-ter im Freihaus och 1801 gr. T h e a t e r an der Wien. S. är främst känd som förf, av libretton till Mozarts Trollflöjten. Det har gjorts gällande, att textens slutgiltiga utgestaltning med en omkastning av intrigen fr. o. m. första aktens final skulle ha skett under Mozarts medv., men bindande bevis för en dylik omarb. synas ej ha förebragts. Ej övertygande styrkta och även mindre sannolika äro av skådespelaren, senare prof. K. L. Gieseke omkr. 1818 framställda anspråk på att vara styckets verklige förf. — Litt.: E. von Komorzynski, E. S. ... (1951; m. verkfört, och bibliogr.). E.S-m Schild(t), Melchior, tysk tonsättare (1592—1667), elev till Sweelinck; organist i Wolfenbüttel 1623—26, kungl. musiklärare i Khmn 1626—29, därefter organist i Hannover. 619 620