Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Schmitt-Walter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S C H U B E RT, A.
och musik till operetten Cirkusryttarinnan
(Folkparkerna 1926) samt visor.
S:s hustru sedan 1909, operettsångerskan,
mezzosopran, Torborg Thekla Eugenia, f.
Kjellander (f. 1886 14/n), deb. på
Operettteatern i Sthlm 1909 och har därefter sjungit
på Oscarsteatern samt i Hfors; sångpedagog.
Schröder, Ida Wilhelmine Emanuel a,
dansk operasångerska, sopran (1858—
1928), anställd vid Det kgl. teater i
Khmn 1880—96, därefter pedagog.
Roller: Zerlina i Don Juan, Margareta i
Me-fistofeles, titelr. i Aida, Mathilde i Wilhelm
Tell, Zerlina i Fra Diavolo, titelr. i Mignon.
Schröder, Jens, dansk dirigent (f.
1909 0/n), sedan 1942 vid Aalborgs
stadsork., som under hans ledning uppnått en
betydande position.
Elev av Rafn, E. Schulhoff i Praha och
Malko var S. 1932—37 ledare av Studenter
-musikforen. i Khmn och därefter till 1940 bl. a.
lärare vid Arvika folkliga musikskola. Sch.
Schröder, Johannes, dansk
organist (d. 1677), efter Lorentz S., som
möjl. var hans far, organist vid S:t Petri
kirke i Khmn; hovorganist. S. blev 1664
v. och 1668 ord. kapellm. vid hovet. Bland
hans elever kan nämnas J. P. Krieger.
En komp, av S. finnes bevarad i UUB.
Schröder-Devrient [-defri:'nt],
Wilhelmine, tysk operasångerska, sopran
(1804—60), en av sin samtids främsta
dramatiska artister, 1823—47 knuten till
Hofoper i Dresden.
Utbildad av bl. a. J. Mazatti deb. S. 1821 i
Wien som Pamina i Trollflöjten. Hennes
främsta prestation, tolkningen av Leonore i
Fide-lio, utövade ett mäktigt inflytande på bl. a. R.
Wagner, som för henne skrev Adriano i Rienzi,
Senta i Holländaren och Venus i Tannhäuser,
vilka alla hon kreerade. — G. 1823—28 m.
operasångaren Eduard Devrient. — Litt.: R.
Wagner, Über Schauspieler und Sänger (1872); G.
Bonacci, G. S.-D. e Gasparo Spontini (1903);
E. Kohler, Aus den Erlebnissen einer Sängerin
(1929); E. von Baudissin, W. S.-D. (1937). G.P.
Schröter, C o r o n a Elisabeth
Wilhelmine, tysk sångerska och skådespelerska
(1751—1802), Kammersängerin vid
hovet i Weimar 1778—86, där Goethe
tillhörde hennes beundrare.
S., som från 1767 var J. A. Hillers elev i
Leipzig och solist vid dess
Gewandhauskon-serter, var en av de första som tonsatte
Goethe-texter. Skrev sångspelet Die Fischerin
och 2 sångsaml. (1786, nytr. 1907, och 1794). —
Litt.: H. Düntzer, Charlotte von Stein und C.
S. (1876); P. Pasig, Goethe und C. S. (1902);
H. Stümcke, C. S. (1904). G.P.
Franz Schreker.
Christian Schröder.
Schröter, Heinz, tysk pianist och
tonsättare (f. 1907 2/5), var 1937—44 lärare
i piano vid Landesmusikschule i
Darm-stadt och blev 1945 pianist och
kammarmusikchef vid radion i Frankfurt a. M.,
där han 1946 introducerade Wochen für
neue Musik.
S. stud, för M. von Pauer vid MK i Leipzig,
för Karg-Elert (komp.) och Schering
(musikvetenskap) samt var elev av Sekles (vid Hoch’s
Kons, i Frankfurt a. M.) m. fl. Har framträtt
i Tyskland och utlandet samt skrivit
kammar-och pianomusik samt sånger. Å. B.
Schröter, L e o n a r t, tysk tonsättare
(omkr. 1532—omkr. 1601), en av den
luth. koralmotettens främsta företrädare,
kantor i Saalfeld 1561—76 och i
Magde-burg 1576—95.
Verk: 4—8-st. motetter (1576—-87), 55 4—7-st.
Geistliche Lieder (1562) m. m. Nytr. av Te
Deum i bd 5 av A. Ambros’ Geschichte der
Musik, utg. av O. Kade (-1911), två 4-st.
motetter i Musica Sacra, bd 5—6, utg. av A.
Neit-hardt o. a., Weihnachtslieder (1586—87), utg.
1914 av B. Engelke, m. m. — Litt.: Gertrud
Hofmann, L. S. ... (diss. 1932; härur ett kap.,
Die freien Kompositionen L. S:s, tr. i ZMW
1934). L S.
Schubart [Jo:'-], Christian Friedrich
Daniel, tysk skriftställare och musiker
(1739—91), skrev Ideen zu einer
Ästhe-tik der Tonkunst (utg. 1806 av sonen
Ludvig S.), ej utan inflytande på
musikestetiken under början av 1800-t.
En man med brokigt levnadslopp, var S. bl.
a. verksam i Geislingen, Ludwigsburg,
Augs-burg, Ulm och Stuttgart som organist,
musiklärare, tidskr.-utg. m. m. Hans självbiogr., S:s
Leben und Gesinnungen, utkom i 2 bd 1791—
93. S. skrev även sånger och pianostycken. —
Litt.: F. D. Strauss, S:s Leben in seinen
Brie-fen (2 bd, 1849; -1878); H. Solcher, S. (1895);
E. Holzer, S. als Musiker (1905). l. S.
Schuhert, Anna, ->Hildach.
657
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0345.html