SCHÜTZ rekomma även mus. inslag från A. Campra, A. C. Destouches och C. H. Graun. S:s opera Die getreue Alceste (1719) bygger på P. Qui-naults för Lully skrivna text. Nytr.: Operan Ludovicus Pius utg. i sammandrag av H. Sommer i PÄPTM 17, svit ur operan Alceste och arior (3 d.) utg. av G. F. Schmidt 1934. — Litt.: G. F. Schmidt, G. C. S. ... (diss. 1913); dens., Die frühdeutsche Oper und die musikdramatische Kunst G. C. S:s (2 d., 1933-34). E.S-m Schytte, Anna Johanne, dansk pianist (f. 1877 ^/n), dotter till. L. S. Elev till F. Neruda och Friedman har S. framträtt flerstädes i Europa, bl. a. med Ge-wandhausork. i Leipzig samt Bryssel -och Böhmiska kvartetterna; nu verksam som pianopedagog i Khmn. Sch. Schytte (konstnärsnamn Scotta), Frida, tysk violinist av dansk börd (f. 1871 31/3), tack vare ett tekniskt fulländat och själfullt spel högt skattad på de eur. konsertestraderna. Elev av bl. a. V. Tofte samt Massart vid MK i Paris deb. S. med överväldigande framgång i Khmn 1889. Efter sitt äktenskap 1897 med den ty. målaren F. A. von Kaulbach drog hon sig tillbaka från offentligheten och framträdde sista ggn 1903. Sch. Schytte, Henrik Wissing, dansk musikskriftställare (1827—1903), bror till L. S., från 1868 kritiker i olika tidn. i Khmn, bl. a. Berlingske Tidende från 1891. S. var även violoncellist och mycket anlitad som kammarmusikspelare. Han var ett antal år anställd i Krigsministeriet, innehade 1870— 83 Plenges Musikhandel, red. 1884—95 Musikbladet samt skrev ett musiklex. (2 bd, 1888— 92; suppl. 1906), betr, det da. stoffet av betydande värde. Som kritiker var han sakkunnig men skarp och något konservativ. Sch. Schytte, Ludvig Theodor, dansk pianist och tonsättare (1848—1909), far till Anna S. och bror till H. W. S. Elev till bl. a. E. Neupert var S. från 1884 huvudsaki. verksam i Österrike och Tyskland som konsertpianist och konservatorielä-rare, från 1907 vid Sternsches Kons, i Berlin. Bland hans komp, må nämnas operetterna Mameluk och Der Student von Salamanka (Wien 1903 resp. 1909), en pianokons., pianosonat, vlc.-stycken och sånger. Mycket intagande äro hans Schumannpåverkade Al-bumblade, fantasi- och karaktärsstycken m. m. för piano. Av stort värde voro hans ped. arbeten, pianoetyder, Schule des modemen Kla- 705 vierspiels och hans utgåva av Hornemans pianoskola m. m. Sch. Schytte Jacobsen, Ellen, norsk sångpedagog (f. 1876 25/7), stud, i Oslo och Sthlm och har utbildat en rad elever, bl. a. Kirsten Flagstad. S:s syster, sångerskan och skådespelerskan Gunhild S. J. (1875—1945), deb. i Oslo 1899 och var 1905—30 eng. som opera- och operettsångerska vid Centralteatret i Oslo. ö. G. Schytte-Jensen, C a r o 1 i n e Mathilde, norsk tonsättare (1848—1935), främst känd för sina barnsånger. Verk: Omkr. 200 sånger, bl. a. Börnesange (flera h.), Blomster-Eventyr (1904), For de små (1907); Du är'min ro, Karin Månsdotters vaggvisa, I solen m. fl.; For Norge för 4 damröster samt koraler ss. Jesu haender og mine. H. K. SCHÜTZ, HEINRICH. Den störste tyske musikern under 1600-t. och vid sidan av Bach en av den evang. kyrkomusikens märkligaste tonsättare, Heinrich Schütz, lat. Henricus SagittaTius, f. i Köstritz 1585 8/io, d. i Weissenfels 1672 6/n, förenar i sällsynt genialitet högrenässansens kontrapunktiska ars perfecta med den nyskapade monodins subjektiva uttryckskonst till en musikstil, som i sitt religiösa djupsinne och sin dramatiska tolkningskraft blivit ett ojämförligt uttryck för protestantismen under 1600-talets apokalyptiska tidsålder. Schütz’ liv och verk. Schütz tillhörde en släkt, som sedan gammalt utmärkts av juridiska intressen, administrativ talang och kraftfull företagaranda. Familjen hade bl. a. byggt ett franciskankloster och instiftat legat, en sidolinje upphöjdes av kejsar Karl V i adelsstånd och var motståndare till reformationen. Heinrichs far hade varit stads-skrivare i Gera, hans mor var dotter till där-varande borgmästare; då Heinrich föddes voro de ansedda borgare i Köstritz och ägare av en välkänd gästgivargård, Källaren Skytten, som senare skulle bli uppehållsort för både Wal-lenstein och Gustaf II Adolf. — Även lantgreven Moritz den lärde av Hessen-Kassel bodde där vid ett tillfälle 1598 och hörde då den unge Heinrich sjunga. Han blev så förtjust i den musikaliske gossen, att han ej gav sig förrän denne blivit elev i hans hovskola Mauritianum i Kassel, där Schütz under kantor Otto lärde känna en rik litt. av gammal fin kyrkomusik från Luthers och J. Walters tid. Undervisningen var liksom i tidens skolor överhuvud formligen genomdränkt av mus. uppgifter men gick ingalunda ut på musikantisk specialise 706 23. Musik. IV.