SEGUIDILLA och 3 vlc.-sonater) och sånger. — Art. av O. Riemer i Allgemeine Musikzeitung 1940. G. M. Seefried [ze:'fri:t], Irmgard, tysk operasångerska, sopran (f. 1919 °/io), sedan 1945 en av de ledande vid Staatsoper i Wien. — Kammersängerin 1947. S., som redan tidigt framträdde offentligt, stud, vid MK i Augsburg (sång, piano och musikteori) och deb. som 19-åring på operan i Aachen som Marta i Låglandet. Efter anställning där kom hon 1943 till Staatsoper i Wien, där hon deb. som Eva i Mästersångarne och kanske främst uppmärksammats som Mo-zart-sångerska. S. har vunnit stora framgångar, icke minst som romanssångerska, främst tack vare en högst personligt färgad, välljudande stämma av intim karaktär, fulländad teknik och stilkänsla samt en välgörande spontanitet. Hon har framträtt på Det kgl. teater i Khmn 1948, på Covent Garden (ffg. 1949), gästat USA 1951 och medv. vid bl. a. festspelen i Salzburg. Sthlm gästade hon 1948 och 51. — G. 1948 m. violinisten Wolfgang Schneiderhan. G. P. Seeger [si:'ga], Charles Louis jr, amerikansk musikskriftställare och tonsättare (f. 1886 14/i2), lärare 1922—33 vid Inst. of Musical Art i New York och 1941 chef för musikavd. i Pan Amer. Union, Washington. S. var 1912—19 lärare vid och chef för musikavd. vid Univ. of California i Berkeley; gr. American Library of Musicology 1931 (president) och deltog i stiftandet av Amer. Society for Comparative Musicology 1933 (president 1936— 38) och Amer. Musicological Society 1934 (president 1945—46). Har skrivit ork.- och kammarmusik, sånger, Harmonic structure and elementary composition (1916; tills, m. E. G. Stricklen), Music in Latin-America (1942) m. m. — G. 2. ggn m. tonsättaren Ruth Porter Crawford. Å. B. Seemann [ze:'~], Carl, tysk pianist (f. 1910 8/3), blev 1946 lärare vid MH i Freiburg i. Br. S. stud, för Martienssen och Ramin vid MH i Leipzig och började 1936 konsertera i Tyskland och utlandet; pianopedagog i Kiel 1936— 42 och i Strassburg 1942—44 samt tillhör jämte W. Hanke och A. Teichmanis en pianotrio. Segerstam, S e 1 i m, finländsk tonsättare (f. 1904 0/4), sedan 1947 sånglärare vid Hfors folkskolor. S., som stud, vid MK i Hfors och först verkade i Vasa som kördirig. och musikpedagog, har huvudsaki. skrivit vokalmusik; många av hans körsånger ha vunnit uppskattning även i Sverige. Red. Vår sångbok (1952), en för skolbruk anpassad sångsamling. J. R-s Segno [se'nlå], it., tecken, vanl. skrivet som co, Termen brukas 725 Irmgard Seefried. i samband med repristecken och i sammansättningar ss.: a 1 s., it., till tecknet, varvid stycket endast spelas till det ställe, där tecknet är anbragt; dal s., it., förk. D. S., från tecknet, dvs. från det ställe, där tecknet står. Sego via [-gå'-], André s, spansk gitarrvirtuos (f. 1896 11/n), en av nutidens mest prominenta konstnärer. Främst självlärd deb. S. vid 14 års ålder i Madrid och började på 1920-t. sitt segertåg som konsertgivare i Europa och Sydamerika, från 1928 även i USA. I Sverige har S. framträtt 1932, 33, 47, 49, 51, 52. Främst har han framfört transkr. av Bachkomp. men även ett ansenligt antal äldre och nyare originalverk, däribl. gitarrkonserter med ork., som tillägnats honom av Castelnuovo-Tedesco, Tansman, Ponce, Torroba o. a. — Bild sp. 727. Med en enastående teknik förenar S. i sitt spel en säker stilkänsla och ett utomordentligt valörsinne. Märklig är även hans förmåga att liksom »registrera» de kompositioner, han framför. Sedan 15 år bosatt i New York och Montevideo. — G. 1938 m. den sp. pianisten Paquita Madriguera (f. 1900 in/8). — Litt.: C. Nordberger, A. S. — gitarrens Paga-nini (i förf:s Intermezzo, 1936); art. av Z. Lam-bertz i Musikrevy 1951. G. P. Segue [se'g°e], it., följer, begagnas som anvisning dels i äldre nottryck för att ange att stycket (stämman) ej är slut utan fortsätter på nästa sida, dels efter t. ex. recitativ o. d. med samma betydelse som ->attacca. Seguidilla(s) [sägiÖfUa], gammal 726