SEHESTED Andres Segovia. spansk dans i snabb tretakt (möjl. av arab, ursprung), som under seklernas lopp fått en rad varianter från olika provinser; särsk. berömd är den från La Mancha (seguidillas manchegas). Den sp. dans, som efter hemorten Sevilla fått namnet s e v i 11 a n a och som likaledes har sina provinsiella varianter, är närmast en specialtyp av s. K. R-n Sehested, Hilda, dansk tonsättare (1858—1936), elev av C. F. E. Horne-man och Rosenhoff. Hennes produktion är klassiskt präglad. Verk: Operan Agnete og havmanden (1914; ouppf.), ork.-verk, kantat vid Dansk kvinde-samfunds möte i Århus 1916, kammarmusik, pianostycken och sånger. Er-l Sehlbach, E r i c h, tysk tonsättare (f. 1898 18/ii), sedan 1928 lärare i komp, vid Folkwangschule i Essen. S., som stud, för Krehl i Leipzig, har skrivit 4 operor till egna texter (Villon, 1948), ork.-verk (Concertino för fl., 1940, och oboe, 1947, o. ork., Musik für Orchester 1947 m. m.), körverk (bl. a. Symphonische Kantate för soli, kör och ork. op. 65, 1952), kammarmusik (stråk -sext. 1949 och stråkkvart.) samt sånger, även m. ork. Sehlmark, Signhild Margit, operasångerska, alt (f. 1909 21/9), sedan 1937 anställd vid K. teatern i Sthlm. S. har stud, för Kock och Britta von Vege-sack i Sthlm samt i London, Berlin och Salzburg. Hon deb. 1933 med en egen konsert i Sthlm och 1937 som Orfeus (Gluck) på K. teatern. Har uppburit Christine Nilssons stip. Roller: Erda i Nibelungens ring, Gertrud i Hans och Greta, Maddalena i Rigoletto, Ulrica i En maskeradbal, Nicklaus i Hoffmanns äventyr, Amman i Boris Godunov, Fru Page i Muntra fruarna, Unn i Arnljot m. fl. H. M-g Seiber, M å t y å s, engelsk tonsättare av ungersk börd (f. 1905 4/5), sedan 1935 bosatt i London, där han bl. a. är lärare vid Morley Coll. S. utbildades av Kodåly m. fl. vid lands-musikakad. i Budapest, lämnade Ungern 1925 och blev 1930 lärare vid Hoch’s Kons, i Frankfurt a. M., där han var cellist i Lenzewski-Quartett; även folkvisebearbetare och musik -skriftställare. Verk: Radiomusik till bl. a. Goethes Faust (1949); Besardo suite för ork. 1—2 (1940 resp. 42), Fantasia concertante för vl. och stråkork. (1943—44), Nottumo för horn och stråkork. (1944); Ulysses, kantat för tenor och ork. (1946 —47); 3 stråkkvart. (1924, 34—35, 48—51) o. a. kammarmusik; pianokomp.; sånger; filmmusik m. m. — Litt.: M. Carner, M. S. and his Ulysses (i MR 1951). E.E. Seidel [sa1'-], T o s c h a, amerikansk violinist av rysk börd (f. 1899 17/n), åtnjuter stort anseende som temperaments-full virtuos. — Amer. medb. 1924. S. stud, i Odessa, vid Sternsches Kons, i Berlin samt för von Auer vid MK i Petersburg, deb. i Oslo 1914, där han framgångsrikt konkurrerade med studiekamraten J. Heifetz, och har därefter turnerat i Europa (Sverige ffg. 1916), USA (från 1918), Australien m. m. Är numera som solist knuten till filmindustrin i Hollywood. G. B. Seidl [zajdl], Anton, österrikisk dirigent (1850—98), från 1885 opera- och symfonikapellm. i New York med legendariska triumfer. Känd som Wagnerdirig. vid A. Neumanns operatrupp 1882—83 anställdes S. 1885 i samma egenskap vid Metropolitan; där till 1892 samt från 1895, introducerande alla Wagners senare operor utom Parsifal. Efterträdde 1891 T. Thomas som ledare av New York Philharm. Society (t. o. m. 1897). — Litt.: H. C. Margit Sehlmark. Toscha Seidel. 727 728