SHEPHERD 1920, ger årl. operaframföranden med huvudsaki. lokala förmågor; den leddes av Staton till 1925 och därefter av J. Cope. Försök med orkestermusik ha gjorts sedan 1909, och promenadkons. gåvos under Rodgers till 1915, varefter Wood dirig. 1919—21. Vid sidan härav verkade den 1919 gr. Univ. String Orch. För kammarmusiken svarade de under 1. världskriget gr. Five o’clock-concerts med lokala krafter, varjämte univ. givit kons, av denna art. Vid det 1908 gr. univ. finnes lärostol i musik. G. P. Shepherd [ Je'pod], Arthur, amerikansk tonsättare (f. 1880 10/2), 1920—26 2. dirigent vid Cleveland Symph. Orch., 1927—50 lärare vid Western Reserve Univ. och 1929—32 kritiker i Cleveland Press; bosatte sig 1950 i Boston. S. har stud, vid New England Cons. of Mu-sic i Boston för bl. a. Goetschius och Chad-wick, där han 1908—17 var lärare i kontrapunkt och harmonilära. Bland hans verk kunna särsk. framhållas Triptych för en röst och stråkkvart. (1926), symf. nr 1 Horizons (1927) och pianosonat nr 2 (1929). Verk (u. n.): Symf. nr 2 (1935—38), vl.-kons. (1946—47), Fantasy för piano o. ork. (1916), Ouverture joyeuse (1901), Ouverture to a drama (1919), Choreographic suite (1930) o. a. ork.-verk; kantaten Song of the pilgrims (1934) och Psalm 42 (1944) o. a. körverk m. ork. samt körer a cap.; kammarmusik ss. pianokvint. (1940) och 3 stråkkvart. (1935, 36 och 43); pianostycken och sånger. — Litt.: W. S. Newman, A. S. (i MQ 1950; m. verkfört.). G. M. Shield [fi:ld], William, engelsk tonsättare (1748—1829), skrev omkr. 40 operor, pantomimer o. a. scenmusik, som vann allmän uppskattning. S., som stud, för Avison o. a., var bl. a. anställd som kompositör vid Covent Garden i London till 1791 och 1792—96. I sina verk infogade han ofta sånger av andra tonsättare men var även själv högt uppskattad som sångkompositör genom melodiernas charm och enkla naturlighet. Han publ. dessutom 6 stråktrios och 6 vl.-duetter samt en harmonilära (1794) m. m. — Litt.: G. Hauger, W. S. (i ML 1950; m. fört, över dramatiska verk). G. M. Shilkret [Jilkret], Nathaniel, amerikansk dirigent och tonsättare (f. 1895 Ui), verksam i Hollywood som arrangör och kapellm. vid Metro-Goldwyn-May ers filmstudios. S. var 1915—35 musikchef vid grammofon ab. Victor och gr. Victor Salon Orch. Ledde 1926 —42 Philadelphia Symph. Orch:s sommarkonserter, därjämte gästdirig. i bl. a. Hollywood Bowl. — S. har skrivit filmer ss. Dansen går (1937) och Winterset (1950), ork.-verk, kammarmusik och schlager. H. M-g Shimmy ->Foxtrot. Shore [Jåur], Bernard, engelsk altviolinist (f. 1896 17/3), blev 1946 musikkonsulent för instrumentalmusik vid undervisningsministeriet och 1948 musikinspektör. Utbildad vid Royal Coll. of Music i London deb. S. 1925; från 1924 medl. av Queen’s Hall Orch. och 1929—40 vid BBC Symph. Orch. Han har även varit knuten till olika kammarmusikensembler och framträtt som solist. — Skrifter: The orchestra speaks (1938) och Sixteen symphonies (1947). G.M. Shore [få:r], Dinah, eg. Frances R o s e, amerikansk jazzsångerska (f. 1917 J/3), känd genom grammofon, film och radio. S., som slog igenom 1940 med sin grammo-foninsjungning av Yes my darling daughter, har medv. i åtsk. filmer, av vilka i Sverige visats bl. a. Tacka din lyckliga stjärna (1944), Med flickor i lasten (s. å.), Guldgrävarbalet-ten (1946) och Pank och fågelfri (1950). H.M-g Shusien, Hsiao, ->Scherchen. Si, it., ton-namn använt inom olika arter av solmisation. Si motsvarar inom absoluta solmisationssy-stem ständigt tonen h, medan den inom relativa solmisationssystem representerar en ton belägen en stor septima över el. en halv ton under grundtonen (ut el. do). ->Solmisation, Tonic-Sol-fa, Tonika-Do. B. F. SIAE, förk. för ->Societa Italiana degli Autori ed Editori. Siam ->Indien-Indonesien sp. 1282 f. SIBELIUS, JEAN. Sp. Sibelius’ liv ...................... 761 Stilutvecklingen i Sibelius’ musik .. 762 Romantik och ungdomspatos .......... 763 Klassisk orientering och inåtriktning 764 Mognadens syntes ................... 765 Sibelius’ nationella förankring .... 767 Verkförteckning ................... 76'8 Litteraturförteckning .............. 770 Bland tonkonstens nu levande förgrundsgestalter intar den finländske tonsättaren Johan (Jean) Julius Christian Sibelius, f. 1865 8/i2 i Tavastehus, en ojämförlig särställning. Han började i romantikens tecken och har från den utgångspunkten skapat och utvecklat sin personliga stil till universell räckvidd. Ehuru man kan bet. större delen av hans i många avseenden avancerade senare alstring som i konceptionell mening »klassisk», har han aldrig svikit sin ungdoms ideal. 759 760