SIGTENHORS T-M EY ER van den Sigtenhorst Meyer [-sfchtan-hårst -], Bernhard, holländsk tonsättare, pianist och musikskriftställare (f. 1888 17 /«), en av sin generations ledande holl. kompositörer. Hans starkt nationellt färgade musik uppvisar även orientaliska inflytelser. S. stud, vid MK i Amsterdam för bl. a. Zweers. Verksam som musikpedagog i Haag, har S. red. en utgåva av J. P. Sweelincks kla-ververk (1928—29) och publ. Jan P. Sweelinck en zijn instrumentale muziek (1934; 21946), De vocale muziek van Jan P. Sweelinck (1948; bägge med verkfört.) m. fl. Bland hans komp, märkas scenmusik, oratoriet Boeddha’ s ver-zoeking op. 8 (1918), Jesus en de Ziel I och II för sopran, damkör a cap. och orgel (1932 resp. 37) m. fl. körverk, stråkkvartetter o. a. kammarmusik, sonater, sonatiner o. a. pianomusik, sånger m. m. A. B. Sigurd Jo'rsalfar, skådespel av B. Björnson med musik av E. Grieg, bestående av en melodramatisk inledn., 2 sånger för solo, kör och ork. och 2 marscher: Ved Mandjaevningen (urspr. komp, som Gavotte för vl. och piano 1867) och Hyldningsmarsj. Uppförd ffg. 1872. ö. G. Sigurdsson, Dora, isländsk sångerska, sopran, av österrikisk börd (f. 1893 3/i2), sedan 1927 lärare vid MK i Khmn; prof. 1952. Efter stud, vid MK i Dresden samt i Italien, Frankrike och Österrike deb. S. i Wien 1918 och har givit konserter på Island, i Skandinavien, Tyskland och Österrike. — G. 1918 m. pianisten Haraldur S. J. Th. Sigurdsson, Haraldur, isländsk pianist (f. 1892 5/s), sedan 1920 lärare vid MK i Khmn; prof. 1949. S., som stud, för Mary Schou vid nämnda kons, samt vid MK i Dresden, deb. 1917 i Khmn och var 1918—19 lärare vid MK i Er-furt. Han har konserterat i hemlandet, Skandinavien, Tyskland, Österrike och England och är särsk. känd som Beethoveninterpret. Red. tills, m. sin hustru W. Hansens ed. av Schuberts sånger. — G. 1918 m. sångerskan Dora S. J. Th. Si'gurjonsson, Rögnvaldur, isländsk pianist (f. 1918 15/io), lärare vid MK i Reykjavik sedan 1945. S. stud, för M. och Ä. Kristjånsson samt i Paris och New York, deb. i Reykjavik 1937 och har konserterat i New York, Washington och Skandinavien (Sthlm 1951). I besittning av briljant teknik och god mus. smak har han särsk. gjort sig känd som tolk av modern musik. J.Th. Siklebekken ->Slåtter. Siko'rski, K a z i m i e r z, polsk tonsät tare (f. 1895 28/a), undervisade 1926—39 vid MK i Warszawa och blev 1945 lärare vid MK i Lödz (dir. 1947). S. stud, för Szopski vid Chopinmusikhög-skolan i Warszawa, i Paris och annorstädes. Har skrivit 3 symf. (1919, 21, 39), uvertyr (1945), Concertino för klar, och ork. (1947), Stabat mater (1946) o. a. körverk, stråkkvartetter m. fl. kammarmusikverk, sånger m. m., förf, musikläroböcker och medv. vid utg. av Publications de la musique ancienne polonaise. Silbermann [zi'l-], framstående orgel-och klaverbyggarsläkt, härstammande fr. Kleinbobritzsch vid Frauenstein, Sachsen. Andreas S. (1678—1734) arbetade hos orgelbyggaren E. Casparini i Görlitz under 1600-t:s sista år och verkade från 1702 i Strasbourg. Han räknades som en av sin tids förnämsta mästare och byggde, i övervägande fr. stil, omkr. 30 orglar; viktigast är den totala ombyggnaden av domorgeln i Strasbourg. Hans broder Gottfried S. (1683—1753) var orgel- och klaverbyggare i Freiberg, Sachsen, och den mest framgångsrika inom släkten. Han vistades 1702—09 hos brodern i Strasbourg, först som lärling, sedan som närmaste medarb. Med det 45-stämmiga verket för domen i Freiberg (1714; 3 manualer och pedal) vann han allmänt erkännande för sitt mästerskap. Från hans verkstad i staden ut-gingo närmare 50 orglar, u. n. de 3-manualiga i Frauenkirche (fullb. 1736) och Katholische Hofkirche i Dresden (1750—54). Betr, hans orgeltyp ->Orgel, avd. historik. Bland hans lärjungar märkas Z. Hildebrand samt brorsonen och arvtagaren Johann Daniel S. (1717—66). Som klaverbyggare gjorde G. S. en betydande insats som den förste tillverkaren av Cristoforis hammarklaver (piano-forte), vars konstruktion han även förbättrade. Han uppfann själv en Cembal d’amour, ett slags kla-vikord med odämpade strängar av dubbel längd, vilka anslås på mitten och då avge en oktav med lätt svävning. G. S. dog ogift, medan Andreas S:s familj uppvisar flera orgel- och klaverbyggare, u. n. den äldste sonen, Johann Andreas (1712 —83), orgelbyggare i Strasbourg. — I vår tid ha de silbermannska orglarna uppmärksammats genom den äldre ->orgelrörelsen, som uppställde dem som sitt ideal. Litt.: E. Flade, Der Orgelbauer G. S. (1926); H. Hüllemann, Die Tätigkeit des Orgelbauers G. S. im Reussenland (1937). B. K. Silcher, Philipp Friedrich, tysk tonsättare (1789—1860), från 1818 univ.-musikdir. i Tübingen, hdr där 1852. Genom sina finstämda folkliga sånger, Änn-chen von Tharau, Loreley, julsången Stilla natt o. a., jämte sina 4-st. bearb. av ty. folkvisor (12 h., 1826—60) m. m. intog S. en rangplats på folksångens område. Mel. i SvK 1939 779 780