SIMILÄ, A. nr 331. — Litt.: A. Prümers, P. F. S. (1910); A. Bopp, F. S. (1916); H. Kleinert & H. Rau-schnabel, F. S. (1935). G.P. Siljansbygdens körförbund, en sammanslutning av hembygdskörerna i Leksand, Mora, Siljansnäs, Rättvik och Orsa. Då Leksands hembygdskör, sedan 1904 ledd av H. Alfvén, år 1909 företog en konsertresa till Sthlmsutställningen, anslöt sig Morakören, varefter de övriga körerna undan för undan tillkommit. Sammanslutningen gick först under namnet Siljansbygdens hembygdskörer, vilket omkr. 1925 ändrades till det nuv. Dirigent har hela tiden varit H. Alfvén. H. M-g Silo'ti, Alexander Iljitj, rysk pianist och dirigent (1863—1945), vittbe-römd representant för Lisztskolan. S. undervisade 1925—42 vid Juilliard School of Music i New York. S. utbildades av Sverev, N. Rubinstein och Tjajkovskij vid MK i Moskva, deb. där 1880, fortsatte sina stud, för Liszt 1883—86 och var 1887—90 lärare vid nämnda MK. Turnerade som pianist (i Amerika ffg. 1898, Sverige 1920) och dirig. bl. a. en av honom 1903 i Petersburg gr. ork.; begav sig till England 1919 och USA 1922. Å. B. Silver, Millicent, ->Francis, J. Silve'ri, P a o 1 o, italiensk operasångare, baryton (f. 1913 28/i2). Utbildad vid Accad. di S:ta Cecilia i Rom deb. S. 1944 som Germont i La Traviata på Teatro Reale där. Han har sedan med utomordentlig framgång uppträtt på bl. a. La Scala, San Carlo i Neapel och Covent Garden (ffg. 1947) och deb. 1950 på Metropolitan. Roller: Figaro i Barberaren, titelr. i Wilhelm Tell och Rigoletto, Tonio i Pajazzo, Marcel i Bohème, Scarpia i Tosca, titelr. i Boris Go-dunov o. a. — Även grammofoninsjungningar. Sil(f)verstolpe, adlig ätt, av vilken några medlemmar gjort en insats i det musikaliska kulturlivet. Släktens äldste mus. representant, skalden och ämbetsmannen Axel Gabriel S. (1762— 1816), var 1813—15 Kungl. Mus. akad:s i Sthlm preses och bidrog därvid till undervisningsverkets omorg. LMA 1793. — Av dennes bröder intog diplomaten och kul turfrämj aren Fredrik Samuel S. (1769—1851) en framskjuten ställning i sv. musikodling, bl. a. som energisk förespråkare för wienklassicismen. S., som 1796—1807 varit Sveriges chargé d’af-faires i Wien och i Petersburg, blev 1813 överintendent, preses i Konstakademin och chef för Kungl. museum. Med sina rika mus. intressen — han var själv amatörmusiker och hade stud, för Frigel — knöt han i Wien bekantskap med Haydn, Mozarts efterlämnade maka och bl. a. även med S. von Neukomm och P. Struck. I över tusentalet brev förmedlade han dessutom nyheter från musiklivet i Wien och Petersburg. Själv propagerade han för kännedomen om Haydn i Sverige och ägnade stort intresse åt J. M. Kraus’ minne, bl. a. hugfäst i Biographie af Kraus (1833; m. verkfört.). Sånger av S. jämte avskrifter av Kraus’ verk förvaras i UUB, medan brevsaml. alltjämt finnes i familjens ägo (Näs gård, Uppland). Musikautografer av S. finnas jämväl i MA:s bibi. Bland S:s mus. skrifter märkas ytterligare Tankar rörande lyriska tragedien Aeneas i Carthago... (i brodern G. A. S:s Strödda afhandlingar... 3, 1809), Några återblickar på rygtets, snillets och konsternas verld (1841; m. S:s bästa tidn.-art.) samt Minnesvård åt Kraus... (1847). — LMA 1798. En tredje broder, skriftställaren, skolmannen och slutl. kyrkoherden i Söderköping Gustaf Abraham S. (1772—1824), verkade även som musikhandlare i Sthlm och utg. komp, av Kraus och Wikmanson jämte Åminnelsetal ... (1801) över den senare. S. skrev även texter till kantater och musikkomedier av Frigel, Skjöldebrand o. a. Han var en av de huvudagerande i den s. k. -^Musikprocessen i Uppsala. — LMA 1799. Sonson till den föregående var Karl Fredrik S. (1854—1921), jurist och justitieråd, vilken som LMA 1897 och dess v. och ord. preses (1901—20) särsk. inlade förtjänst om konservatoriet. Genom hans donation ha delar av S:ska musiksaml. kommit i Musikaliska akademins ägo. Litt.: Några anteckningar om adliga ätten Silfverstolpe (1884; utg. av Carl Silfverstolpe); N. Gobom, Till G. A. S:s biografi (i Person-hist. tidskr. 1915); art. m. brevutdrag av C. F. Hennerberg i STM 1921 o. 22; Meddelanden från Silfverstolpeska släktfören. (1927); F. Falkenberg, Släkten S.... (1946); art. av C.-G. S. Mörner i STM 1946; dens., En musikalisk diplomat i Wien (i Ord och bild 1951); dens., Johan Wikmanson und die Brüder S. (diss. 1952). Simeon [siWan], O mer, amerikansk jazzklarinettist och saxofonist av negerhärkomst (f. 1902), främst känd för sin medv. i Jelly Roll Mortons grammofonorkester. S. var i mitten av 1920-t. medlem av flera av Chicagos främsta jazzork., bl. a. King Olivers 1927, och 1931—37 i Earl Hines’, där han huvudsaki. spelade saxofon; senare i J. Lun-cefords ork. Bland hans grammofoninsp. må nämnas Doctor Jazz, The chant och Shreve-port stomp (m. Mortons ork.) och Rosetta (m. Hines’ ork.). O. H. Si'milä, A a p o Kustaa, finländsk sångare och kantelespelare (f. 1891 14/i), har turnerat i Europa och USA samt komp, solo- och körsånger. 781 782