Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sibelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SI MI LÄ, M.
Si'milä, Martti lisakki, finländsk
dirigent och pianist (f. 1898 ö/4), kapellm.
vid Finska operan i Hfors 1927—44, dirig.
vid Hfors stadsork. 1944—51; från sistn.
år vid ork. i Lahtis.
S. har stud, vid Hfors musikinst. och i
Berlin, Paris och London. Som pianist har han
konserterat i USA och Tyskland och gästdirig.
i sv. radio. — Skrift: Sibeliana (1945). G. D.
Simiona'to, Giulietta, italiensk
operasångerska, mezzosopran (f. 1910 15/i2),
med ett imponerande röstomfång och
fulländad teknik.
S. har efter stud, i Florens med
utomordentlig framgång uppträtt på de ledande it.
operascenerna och turnerat och gästspelat i
Frankrike, Spanien och Nordamerika. Bl.
hennes grammofoninsjungningar märkes titelr. i
Rossinis Askungen.
Si'mola, I r j a Jorma, finländsk
operasångerska, sopran (f. 1911 12/9), anställd
vid Finska operan i Hfors 1935—48, där
hon gjorde ett flertal stora roller inom
koloratur- och operettfacken.
Simon [samman], Abbey, amerikansk
pianist (f. 1920 8/i), bosatt i Paris.’
S. var elev av J. Hofmann m. fl. vid Curtis
Inst. of Music i Philadelphia 1932—39, deb. i
New York 1940 och har turnerat i USA,
Ca-nada och Europa (ffg. 1949, Sverige ffg. 1951).
Simon [zi/-], Herm ann, tysk
tonsättare (1896—1948), elev vid MH i
Berlin och till Tiessen. S. ägnade sig
övervägande åt vokalmusik (kyrkomusik och
sånger med religiöst betonad text) i
mindre format och skrev gärna i strängt
polyfon stil.
Verk: En opera; Crucifixus (1931),
Luther-messe (1934), Jubilate o. a. kyrkomusik;
kammarmusik, bl. a. för blåsare, samt solosånger.
— Litt.: G. Baum, Das Liedschaffen H. S:s (i
M 1947); R. Litterscheidt, H. S. (i MuK 1948).
Simone'tti, A 1 f r e d o, italiensk
dirigent (f. 1905), sedan 1939 ledare för den
it. radions orkester.
Utbildad för bl. a. Ravanello och
Taglia-pietra vid MK i Venedig deb. S. som
opera-kapellm. vid Teatro la Fenice där och har
sedan framträtt vid ledande it. operascener,
däribl. La Scala. Även känd genom
grammofoninspelningar. G. P.
Simonsen, Catharine Elisabeth,
->Si-monsen, N. J.
Simonsen, Hans Caspar, dansk
musiker (1812—76), som tonsättare mest
känd för mel. till Jyden han ae staerk
aa saej.
Elev av N. P. Jensen var S. musiklärare i
Aabenraa, Haderslev samt 1842—47 i Randers
laerde skole, därpå kapellm. vid Langes
resande teatersällskap; blev 1851 org. i Assens
och 1866 i Odense, där han dessutom till 1870
var dirig. i Musikföreningen.
Verk: Kantat till återinvigningen av S:t
Knuds kirke i Odense (1875), orgelpreludier,
psalmer och sånger, bl. a. Digte i jydsk
mund-art (1846). — Utgav Vaag Herreds
Laererfor-en:s Sangbog (1861) och 116 Melodier... Er-l
Simonsen, Johan Stanley, norsk
violinist (f. 1904 21/2), bror till M. S., blev
1951 konsertm. i Music under the Stars
-Symph. Orch., Milwaukee, USA.
S. stud, för G. Lange, van der Vegt, för
Havemann vid MH i Berlin samt i Paris och
London, deb. 1921 och var 1. violinist i
Filharm. selskaps ork. i Oslo 1923—45, konsertm.
i Oslo radioork. 1946—47 och i
Nationalthea-trets ork. 1948—49; till 1949 medl. av Oslo
kam-mertrio. S. anställdes 1950 i Houston Symph.
Orch., Texas. H. K.
Simonsen, M e 1 v i n, norsk tonsättare,
dirigent och pianist (f. 1901 18/9), bror
till J. S., deb. som pianist 1921 och är
sedan 1923 organist vid Haslum kirke
utanför Oslo. Bild sp. 786.
S. har stud, piano för Nils Larsen, Sandra
Droucker, Dagmar Walle-Hansen och i Paris
för I. Philipp, musikteori för P. Winge, P.
Steenberg och Valen, instr. för Brustad samt
sång för bl. a. Sinding-Larsen. Han är en
tekniskt kunnig och god pianist och har som
tonsättare och kördirig. varit en oförskräckt
förkämpe för ny musik. S. var 1922—26 kapellm.
vid Friluftsteatret i Oslo och dirig. 1932 vid
Centralteatret. Gr. Melvintrioen, som
existerade 1900—35.
Verk: Operetterna En doktor i garnet (egen
text; musiken bearb. efter äldre) och Det var
en herlig tid (egen text; musiken efter
Schu-bert), bam- och äventyrskomedierna
Trollskott (1935; C. Monrad), Prinsessene i berget
det blå (1941; senare omarb. till opera), Peik
(1943; egen text), Tryllepölsen (1945; egen text)
samt scenmusik till Dybuk; fredsoratoriet Gry
(1938; O. Gullvåg); Barnesymfoni (1932) och
Eventyr fra Valdres (1937) för ork.; Cavalcade
för piano; manskvartetter, ss.
Wildenvey-sanger, Dei gamle fjelli (I. Aasen), Farväll,
Anekdote, Farketrall, och sånger med piano,
ss. Rudolf -Nissen-sang er, Tre fugleviser,
Hjärtats sånger (Lagerkvist), Så lang ei tid
(Gar-borg), Flagget (Nordahl Grieg) m. fl., samt
bearb. m. m. — En pianoskola, Pianospill er
moro (1938), och Allsangboka (2 bd, 1934 o.
50). H. K.
Simonsen, Niels J u el, dansk
operasångare, baryton (1846—1906), en
förgrundsgestalt inom dansk operakonst och
stor publikfavorit. — Kgl. kammersang-
783
784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0414.html