Sjtjérbatjöv The life and background of a Soviet compöser 1943); G. Brodin, D. S. Sovjetunionens stolthet och problembarn (i Musikvärlden 1945); I. Martynov, S. (ry.; 1946; eng. uppl. 1947). M. S. Sjtjerbatjozv, Vladimir Vladimiro-vitj, rysk tonsättare (1889—1952), blev 1924 prof, i komp, vid MK i Leningrad, där han utbildats för Ljadov och M. Steinberg; från 1937 ordf, i Leningrads tonsättarförening. S:s första kompositioner tillkommo under inflytande av den revolutionäre skalden A. Block och uppvisa expressionistiska, symbolistiska och groteska drag. I sina senare verk (4. och 5. symf.) eftersträvade han en förenklad, folklig-nationell uttrycksstil. Verk: Operan Anna Kolosova (1938), operetten »Tobakskaptenen», filmmusik; 5 symf., 3 symf. dikter, svit ur musiken till filmen »Åskvädret», 2 pianosonater och sånger till texter av A. Block m. m. M. S. Sjuhäradsbygdens körförbund, en sammanslutning av körer i s. v. Västergötland med Borås som centrum, gr. 1924 i syfte att höja och utveckla såväl kyrko-som hembygdssång, företrädesvis i fyr-stämmig bl. kör. Förbundets tillskyndare voro bl. a. V. Lund-quist och H. Weman, av vilka den förre alltjämt kvarstår som ledare och dirigent. Redan första året omfattade S. 14 körer med omkr. 300 sångare; antalet har därefter mer än tredubblats (46 körer med över 900 sångare 1951). Dirigentsysslan har fördelats på musikdir. i Borås båda huvudkyrkor. Förbundet, som årl. samlas till 2 gemensamma konserter, är sedan 1925 anslutet till Sveriges körförb. och Sveriges kyrkosångsförb. Litt.: S. 1924—1949 (1949). »Sjungande allegro», stundom använd term för karakteriserande av en tematyp, som förekommer i symf. och klaver-musik av bl. a. Pergolesi, J. C. Bach och, med denne som förebild, Mozart. Särsk. talar man om s., när den »normala» sonatformens energiska huvudtema (ofta bestående av skalfigurer el. brutna ackord) utbytts mot kantabel melodik (gärna med underliggande Alberti-basar). I. S. Sjung-Sjung, eg. Sång- och musikcirkeln S., blandad kör, gr. 1931 i Sthlm under namnet IOGT sångcirkel med den ännu verksamme dirigenten Gabriel Granér (f. 188 4 20/0) som ledare. År 1933 bildades en mindre ork. i anslutning till kören, som vid den tiden antog sitt nuv. namn; ork. är numera upplöst. Kören har företagit sångarfärder såväl inom Sverige som till Åland 1936 och Danmark 1948, medv. vid Sthlms körförbunds konserter m. m. H. M-g Sjvezov (Schwezoff), Igor, rysk dansör och koreograf (f. 1904), internat. verksam, sedan 1947 huvudsaki. i Sydamerika. Utbildad i Leningrad och först solodansör i Ryssland (Ukraina) kom S. 1932 till Västeuropa och turnerade med Bronislava Nizjinska till 1933, då han gr. en balettskola i Holland. Hans artistiska karriär (både som koreograf och dansör) fortsatte därefter vid bl. a. Ryska Monte Carlo-baletten (1936—37 och 1939—40), New Opera Co. i New York (1941), operan i Rio de Janeiro (1945) och City Center Opera Co., New York (1946), varpå han 1947 bildade eget sällskap i Rio de Janeiro. — Baletter: Eternal struggle (1939), Drame bourgeois (1945), The tales of the buffon (s. å.) m. fl. — S. har utg. självbiogr. Borzoi (eng., 1935). K.R-n Självljudande instrument ->Idiofoner. Sjöberg, Birger, författare (1885— 1929), känd främst genom de »småstads-visor om kärleken, döden och universum», som i urval utg. 1922 under titeln Fridas bok med musik av honom själv. S:s visor slogo igenom först sedan han förmåtts att framföra dem offentligt till gitarr under en turné 1923, varvid samtidigt hans finstämda och kultiverade föredragskonst väckte beundran. Hans mel. präglas av en konstlös, många gånger genial visstil, liksom hos Bellman stundom lånad från kända förebilder men utformad i närmaste samband med diktens innehåll. Postumt publ. 1929 Fridas andra bok. — Litt.: G.-A. Nilsson, B. S. och Frida (1943). G. P. Sjöberg, Carl Leopold, tonsättare (1861—1900), främst känd genom sången Tonerna (till ord av Geijer). S., som var stadsläkare i Hedemora och som tonsättare huvudsaki. autodidakt, skrev bl. a. en pianokvart, i d och sånger ss. Månuppgång, Den långa dagen, Aftnen er stille, Alfernes hvisken o. a. Sjöberg, Erik, dansk operasångare, tenor (f. 1909 31/io), anställd vid Det kgl. teater i Khmn 1937. — Kgl. kammer-sanger 1950. S. utbildades till baryton av V. Herold, genomgick operaskolan och deb. 1937 med prologen och som Silvio i Pajazzo; stud, vidare för Byrding samt för Hislop i Sthlm, som lade om hans röst till tenor. År 1944 deb. han som Don José i Carmen och har därefter med sin vackra och kar ak - 803 804