SLENDRO sertuvertyr op. 47 (1946), Sinfonia da chiesa op. 38 (1939), Divertimento op. 53 (1952), Poème élégiaque op. 25 (1925), 2 sviter för stråkork. op. 39 (1940) och 48 (1947), 2 pianokons. op. 7 (1917) och 46 (1946), 2 konsertfantasier för piano och ork. op. 4 (1916) och 21 (1922), vl.-kons. op. 40 (1941), Lyriskt poem för vl. och ork. op. 34 (1936), Pezzo alla romanza op. 14 (1919) och Suite concertante op. 35 (1936), båda för va och ork., vlc.-kons. op. 49 (1947), kons, för vl. och vlc. med ork. op. 52 (1951), Konsertstycke för trumpet och ork. op. 37 (1939); Gustaf Adolf skantat op. 32 (1934), Sång till människan för manskör och ork. op. 43 (1944); stråkkvart, op. 29 (1930), Serenad för fl., vl. och va op. 27 (1927), pianotrio op. 2 (1915), vl.-sonat op. 10 (1918), vl.-sonatin op. 23 (1925), Svit i gammal stil för vl. och piano op. 42 (1944), vlc.-sonat op. 26 (1927) o. a. kammarmusik; piano-, orgelstycken och sånger. G. P. Den sköna He'lena, fr. La belle Hélène, operett i 3 akter. Musik av J. Offenbach till text av H. Meilhac och L. Halévy. Uppförd ffg: Paris 1864; Sthlm, Khmn och Hfors 1865; Oslo 1866. — Huvudroller: Helena (sopran), Paris (tenor), Me-nelaus (tenor), Agamemnon (baryton), Achilles (baryton), Calchas (bas), Ajax I (tenor), Ajax II (baryton). Släden [sleMn], Victoria, engelsk operasångerska, sopran (f. 1910 24/5), elev av bl. a. Grenzebach i Berlin och uppskattad för sin färgrika röst och dramatiska gestaltningskonst. S. deb. på Strand Theatre i London 1942 som Giulietta i Hoffmanns äventyr, tillhörde därefter Sadler’s Wells Opera Co. och knöts 1947 till Covent Garden. Även konsert- och ora-toriesångerska. — Roller: Santuzza i Cavalle-ria rusticana, titelr. i Bohème, Tosca och Ma-dame Butterfly, Eva i Mäster sångarna m. fl. Slagcittra, stundom använd bet. för den vanliga cittran, vars strängar knäppas (»slås») i motsats till stråkcittrans. Slagidiofoner ->Idiofoner. Slagverk ->Batteri. Slaraffenland, balett. Koreografi av H. Lander, musik av K. Riisager. Uppförd ffg.: Khmn 1942. Slater [siesta], Richard, engelsk musiker (1854—1939), blev efter anslutning till Frälsningsarmén chef för dess nystartade musikdep. i London 1883. S., som var 1. violinist i The Royal Albert Hall Amateur Orchestral Society, har dels förf., dels komp. omkr. 800 sånger samt skrivit ca 130 potpurrier och marscher för blåsork. Han har fått äretiteln »Father of Salvation Army music». I Frälsningsarméns sv. sångbok ha 17 829 av hans sånger intagits, bl. a. En tillflyktsort i stormens tid, O, sprid det glada budskap, Strömmen från min Frälsares sår, I himlen och på jorden, Jag sjunger halleluja. Bland internat. kända komp, för blåsork, må framhållas Stilling the storm, The widow of Nain, Death of Stephen. — Skrifter: First lessons in music (1906), The Salvation Army dictionary of music (1908), First lessons in harmony (1910), Studies in modulation (1928). — Litt.: A. R. Wiggins, Father of Salvation Army music... (1945). P.A. Slavehiska, eg. Corak, Mia, jugoslavisk dansös (f. 1918), sedan 1938 verksam utanför hemlandet. S., som även stud, musik vid MK i Zag-reb, fick sin eg. balettutbildning vid operan där men kompletterade den i Paris för bl. a. Preobrazj enska och Je-gorova. I Zagreboperans balett från 5-årsåldern var hon dess prima ballerina 1934—35. Prisbelönad vid dansolympia-den i Berlin 1936 uppträdde hon s. å. i Paris och gjorde 1938 en omfattande turné till bl. a. Skandinavien. Knuten till Ryska Monte Carlo-baletten 1938—40 och 41—42 har hon sedan huvudsaki. turnerat med egen ensemble (Slavenska Ballet Variant) men också verkat som pedagog, bl. a. i Hollywood. — Huvudr. i bl. a. Giselle, Svansjön, Coppelia, Nötknäpparen, Seventh symphony. K. R-n Sla'venski, J o s i p, jugoslavisk tonsättare (f. 1896 11/B), en av vapendragarna för ny musik på Balkan. S., som stud, för bl. a. Kodåly vid MA i Budapest och Novåk i Praha, är lärare vid MK i Belgrad. I sina verk, som fota på slavisk folkmusik, är han polyfon och polytonal. S. har skrivit ork.-verk, körverk (Sinfonia oriente), kammarmusik och sånger. G. M. Sla'vicky [-ski], K 1 e m e n t, tjeckoslovakisk tonsättare (f. 1910 22/0), chef för musikavd. vid radion i Praha 1936—51. S., som stud. komp, för Jiråk och Suk samt dirig. för Talich vid MK där, har skrivit en sinfonietta (Impetus) o. a. ork.-verk, en stråkkvart., en trio för blåsare (1936) o. a. kammarmusik, körer, pianostycken och sånger (även m. ork.). G.M. Slejf, Slejflåda, ->Luftlåda. S(a)lendro, Javas tempererade 5-tons-skala. S. vann trol. på 700-t. e. Kr. insteg i öns centrala delar, där den nästan helt utträngde det äldre pelog-systemets 7-tonsskala, varefter den över ö. Java kom till Bali. — Litt.: J. Kunst, Music in Java (2 bd, 1949). E. E. 830