SLETTEN Leo Slezak. Nicolas Slonimsky. Sletten, Jacob Hveding, norsk tonsättare (1872—1936), eg. präst, har skrivit över 100 koraler, av vilka åtsk. upptagits i den no. koralboken, och omkr. 50 folkliga sånger. Verk: Religiös tonesamling op. 1 (1922), Ko-ralverk for det norske folk (1927; med Revi-sjonstillegg 1928), 7 utvalgte salmemelodier, harm, för orgel, piano el. bl. kör av P. Steen-berg (1940). H.K. Sle'zak, Leo, österrikisk operasångare, tenor, av mährisk börd (1875—1946), en av sin tids ledande Wagner- och lied-sångare. Utbildad av A. Robinson deb. S. 1895 som Lohengrin på operan i Brünn och kom över Berlin till Hofoper i Wien, där han var anställd 1901—11 och senare ofta gästuppträdde (hedersmedl. 1926). Genom gästspel i de förnämsta musikcentra i Gamla (konserter i Sthlm 1920 och 21) och Nya världen (Metropolitan 1909—12) vann han internat. anseende som lysande tolkare av romantisk opera och lied. S:s frodiga humor fann bl. a. uttryck i respektlöst roliga memoarer, ss. Meine sämt-lichen Werke (1922), Der Wortbruch (1927; båda i många uppl.; eng. uppl. 1938) och Riickfall (1941) samt i komiska filmroller. — österr. och rum. Kammersänger. Hedersled, av Accad. Filarmonica i Bologna 1928. — Litt.: L. Klinenberger, L. S. (1910). G.P. Slitstrumma (eng. slit-drum, fr. tam-bour de bois, ty. SchlitztrommeV), bruklig bet. för en primitiv påslagsidiofon i form av en mer el. mindre kraftigt urholkad trädstam, försedd med en längs-gående skåra i mitten. Instr., som även kallats skärtrumma, trakteras med slagträn nära längsskårans kant, varvid man begagnar olika anslagspunkter för att uppnå skilda klangfärger och tonhöjder. S. har trol. i de tidigare nybyggarkulturerna utvecklats ur den s. k. slagbalken. Skilda former återfinnas i Syd- och Centralamerika, i Asien och framför allt i Afrika och Oceanien. De urspr., klumpiga, ända till 7 m långa och av flera spelare trakterade s. undergingo under tidernas lopp mindre förändringar; så t. ex. använda prästerna i Kina och Japan s. i form av fiskar. I Afrika begagnas s. som sig-nalinstr., varvid ett särsk. »trumspråk» utbildats. E.E. Slobo'dskaya, O d a, engelsk operasångerska, sopran, av rysk börd (f. 1896 28/n), numera bosatt i London, där hon framträtt på Covent Garden. S., som stud, vid MK i Petersburg, deb. som Lisa i Spader dam på Mariinskij-teatern, där hon sedan under 4 år var den ledande sopranen. På Stravinskijs egen begäran kreerade hon Parasha i Mavra (Paris 1922) och har därefter framträtt på La Scala, i Central- och Sydamerika samt som konsertsångerska gästat bl. a. USA, Berlin och Khmn. Även grammo-foninsjungningar. G. M. Slonfmsky, Nicolas, amerikansk musikskriftställare, dirigent och tonsättare av rysk börd (f. 189 4 27/4), sedan 1923 verksam i USA och från 1925 bosatt i Boston. S. har särsk. som musik -lexikograf gjort en betydande insats. Elev av MK i Petersburg till Isabella Vene-gerova (piano) samt Steinberg och Kalafati (komp.) turnerade S. först som pianist i Europa. Gr. 1927 the Chamber Orch. i Boston, där han 1947 även blev ledare för Apollo Chorus. Som dirigent har han varit särsk. aktiv för extrem modernism; har gästdirig. i bl. a. Paris, Berlin, Budapest, Syd- och Centralamerika. S. har även föreläst vid olika amer. musikinst. Bland hans komp, märkas en balett (1925), My toy balloon, var. för ork. över en brasiliansk folkvisa (1942), pianostycken och sånger. — S. har lämnat värdefulla uppgifter för detta lexikon. Skrifter: Music since 1900 (1937; 31949), Music of Latin America (1945; sp. uppl. 1947), The road to music (1947), Thesaurus of scales and melodic patterns (s. å.), A thing or two about music (1948) och tidskr.-art. i bl. a. MQ. Har vidare utg. 4. uppl. av O. Thompsons International cyclopedia of music and musicians (1946) och ett suppl. till Baker’s biographical dictionary of musicians (1949). G. M. Slottsberg, Charlotte, eg. Gustafva Charlotta Slottberg, dansös (1760—1800), en av de mest prominenta vid Gustaf III:s opera; premiärdansös 1787. Utbildad av Gallodier blev S. redan som 13-åring seconddansös och en publikens förklarade gunstling. Om än ej särsk. ambitiös (som hertigens, sedermera Karl XIII, väninna var hon tidvis borta från scenen) var S. tydligen en stor talang, som under sina aktiva perioder effektivt utnyttjades. — Litt.: C. Forsstrand, Sophie Hagman... (1921). K.R~n Slow fox ->Foxtrot. Slumpetassarna ->Gentzel. 831 Tryckt 3Vio 52 832