SPONTIN1 ett S.-museum, som stått under överinseende av ett S.-Gesellschaft. — G. 1. ggn m. harpis-ten D o r e 11 e Scheidler (1787—1834); 2. ggn m. pianisten Marianne Pfeiffer (d. 1892). Verk.: 10 operor, däribl. Faust (Prag 1816), Zemire und Azor (Frankfurt a. M. 1819; Sthlm 1828) och Jessonda (Kassel 1823; Sthlm 1826); 9 symf., däribl. nr 4 (Die Weihe der Töne) op. 86 (1832), uvertyrer, en kvadrupelkons. op. 131, 15 vl.-kons., däribl. nr 7, e, op. 38, nr 8, A (in Form einer Gesangsszene) op. 47 och nr 9, d, op. 55, 4 klar.-kons. m. fl. ork.-verk; 4 oratorier, ss. Die letzten Dinge (1826) o. a. körverk; 4 dubbelkvart., en stråksext., 6 stråkkvint., 36 stråkkvart., 15 vl.-duos, en non., en okt. jämte annan kammarmusik; harpstycken, sånger m. m. Litt.: Selbstbiographie (2 bd, 1860—61; eng. uppl. 1865); A. Mankell, L. S. ... (1860); L. Nohl, S. (1882); R. Wassermann, L. S. als Opernkomponist (diss. 1909); H. Glenewinkel, S:s Kammermusik für Streichinstrumente (diss. 1912); F. Göthel, Das Violinspiel L. S:s (diss. 1934); K. Huschke, S. und Weber (i Allge-meine Musikzeitung 1934); P. Heidelbach, L. S:s Prozess gegen den Kurfürst von Hessen (i dens. 1936); Edith Salburg, L. S. (1936); E. Schmitz, L. S:s erster Opernversuch (i AMF 1942); E. Reinhard, L. S. in der Schweiz... (i SchwM 1949); A. Jacobs, S. and the baton (i ML 1950); Spec.-nr av NZM 1934. — M. Hauptmann, Briefe an L. S. und Andere (1876); Marie Lipsius, Aus S:s Leben (i förf:s Klas-sisches und Romantisches ..., 1892; m. S:s brev till M. Hauptmann); E. Istel, Fünf Briefe S:s an Marschner (i Liliencron-Festschrift 1910); L. S. und A. F. Hesse, Briefwechsel 1829—59 (1928; utg. av J. Kahn). — Katalog av H. M. Schletterer 1881. G. P. Spoliansky, M i s c h a, engelsk tonsättare av rysk börd (f. 189 8 28/i2), sedan 1933 bosatt i London. Han kom efter stud, i Wien till Berlin, där han skrev scenmusik för M. Reinhardts teatrar. S. har dessutom skrivit bl. a. en opera, operetter och musik till filmerna Das Lieb einer Nacht (I natt eller aldrig, 1932), The private life of Don Juan (Don. Juans kärleksaffärer, 1935), Sanders of the river (Bosambo, s. å.), The ghost goes west (Spöket reser västerut, 1936), This was a woman (Brottets skörd, 1948), Happy go lovely (Härligt förälskad, 1951) o. a. H. M-g SpontFni, Gasparo (G aspar e) Luigi Pacifico, italiensk tonsättare (1774 14/ir—1851 24/i), från 1801 under närmare 20 år verksam i Frankrike och senare i Berlin. I sin opera La vestale är S. den siste storvulne representanten för Glucks skola och blev med Fernand(o) Cortez o. a. scenverk föregångsman för 885 Gasparo Spontini. den stora franska operan av Meyerbeers typ. — LMA 1811. Hdr vid univ. i Halle 1829. Av påven 1844 gjord till greve av S. Andrea. S. erhöll sin mus. fostran av Sala, Tritto m. fl. vid Cons. della Pietå de’ Turchini i Neapel och deb. som operakompositör med I puntigli delle donne (Rom 1796), där han ännu, liksom i några andra ungdomsverk, fullföljer den neapol. operans traditioner. Efter överflyttningen till Paris 1803 anpassade han sig med växlande framgång delvis efter fr. stilmönster och slöt i operan La vestale (Paris 1807; Vestalen, Sthlm 1823) upp till Glucks dramatiska ideal. Utmärkande för S:s personliga stil är en ofta lidelsefull melodik, interfolierad av triumfscener i ett solennare stämläge. I Femand Cortez (Paris 1809; omarb. 1817; Sthlm 1826) modifierade han delvis sin stil enl. det nya kejsardömets krav på yttre pomp och ståt. De rent sceniska accessoarerna få större betydelse för handlingens omram-ning men överskugga ännu inte dramats idé. S. uppmuntrades visserligen från hovets sida och var 1801—12 kapellm. vid it. operan, med vars repertoar han införlivade Mozarts inte tidigare i Paris spelade Don Juan (i originalform); hovkompositör 1814. Men S. hade även skaffat sig många motståndare, och efter premiären på Olympie 1819 (omarb. för 2. ggn, Paris 1826), som till en början ej gjorde succé, flyttade han till Berlin, där han 1820—41 var GMD och hovkompositör och där triumferna förnyades för hans egen del med uppf. av Olympie i omarb. skick 1821 och den ty. ope- 886