Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sousa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPONTIN1
ett S.-museum, som stått under överinseende
av ett S.-Gesellschaft. — G. 1. ggn m.
harpis-ten D o r e 11 e Scheidler (1787—1834); 2.
ggn m. pianisten Marianne Pfeiffer (d.
1892).
Verk.: 10 operor, däribl. Faust (Prag 1816),
Zemire und Azor (Frankfurt a. M. 1819; Sthlm
1828) och Jessonda (Kassel 1823; Sthlm 1826);
9 symf., däribl. nr 4 (Die Weihe der Töne) op.
86 (1832), uvertyrer, en kvadrupelkons. op. 131,
15 vl.-kons., däribl. nr 7, e, op. 38, nr 8, A (in
Form einer Gesangsszene) op. 47 och nr 9, d,
op. 55, 4 klar.-kons. m. fl. ork.-verk; 4
oratorier, ss. Die letzten Dinge (1826) o. a.
körverk; 4 dubbelkvart., en stråksext., 6
stråkkvint., 36 stråkkvart., 15 vl.-duos, en non., en
okt. jämte annan kammarmusik; harpstycken,
sånger m. m.
Litt.: Selbstbiographie (2 bd, 1860—61; eng.
uppl. 1865); A. Mankell, L. S. ... (1860); L.
Nohl, S. (1882); R. Wassermann, L. S. als
Opernkomponist (diss. 1909); H. Glenewinkel,
S:s Kammermusik für Streichinstrumente (diss.
1912); F. Göthel, Das Violinspiel L. S:s (diss.
1934); K. Huschke, S. und Weber (i
Allge-meine Musikzeitung 1934); P. Heidelbach, L.
S:s Prozess gegen den Kurfürst von Hessen (i
dens. 1936); Edith Salburg, L. S. (1936); E.
Schmitz, L. S:s erster Opernversuch (i AMF
1942); E. Reinhard, L. S. in der Schweiz... (i
SchwM 1949); A. Jacobs, S. and the baton
(i ML 1950); Spec.-nr av NZM 1934. — M.
Hauptmann, Briefe an L. S. und Andere (1876);
Marie Lipsius, Aus S:s Leben (i förf:s
Klas-sisches und Romantisches ..., 1892; m. S:s brev
till M. Hauptmann); E. Istel, Fünf Briefe S:s
an Marschner (i Liliencron-Festschrift 1910);
L. S. und A. F. Hesse, Briefwechsel 1829—59
(1928; utg. av J. Kahn). — Katalog av H. M.
Schletterer 1881. G. P.
Spoliansky, M i s c h a, engelsk
tonsättare av rysk börd (f. 189 8 28/i2), sedan
1933 bosatt i London. Han kom efter
stud, i Wien till Berlin, där han skrev
scenmusik för M. Reinhardts teatrar.
S. har dessutom skrivit bl. a. en opera,
operetter och musik till filmerna Das Lieb einer
Nacht (I natt eller aldrig, 1932), The private
life of Don Juan (Don. Juans kärleksaffärer,
1935), Sanders of the river (Bosambo, s. å.),
The ghost goes west (Spöket reser västerut,
1936), This was a woman (Brottets skörd,
1948), Happy go lovely (Härligt förälskad,
1951) o. a. H. M-g
SpontFni, Gasparo (G aspar e)
Luigi Pacifico, italiensk tonsättare (1774
14/ir—1851 24/i), från 1801 under
närmare 20 år verksam i Frankrike och
senare i Berlin. I sin opera La vestale är
S. den siste storvulne representanten för
Glucks skola och blev med Fernand(o)
Cortez o. a. scenverk föregångsman för
885
Gasparo Spontini.
den stora franska operan av Meyerbeers
typ. — LMA 1811. Hdr vid univ. i Halle
1829. Av påven 1844 gjord till greve av
S. Andrea.
S. erhöll sin mus. fostran av Sala, Tritto
m. fl. vid Cons. della Pietå de’ Turchini i
Neapel och deb. som operakompositör med I
puntigli delle donne (Rom 1796), där han ännu,
liksom i några andra ungdomsverk, fullföljer
den neapol. operans traditioner. Efter
överflyttningen till Paris 1803 anpassade han sig
med växlande framgång delvis efter fr.
stilmönster och slöt i operan La vestale (Paris
1807; Vestalen, Sthlm 1823) upp till Glucks
dramatiska ideal. Utmärkande för S:s
personliga stil är en ofta lidelsefull melodik,
interfolierad av triumfscener i ett solennare
stämläge. I Femand Cortez (Paris 1809; omarb.
1817; Sthlm 1826) modifierade han delvis sin
stil enl. det nya kejsardömets krav på yttre
pomp och ståt. De rent sceniska accessoarerna
få större betydelse för handlingens
omram-ning men överskugga ännu inte dramats idé.
S. uppmuntrades visserligen från hovets sida
och var 1801—12 kapellm. vid it. operan, med
vars repertoar han införlivade Mozarts inte
tidigare i Paris spelade Don Juan (i
originalform); hovkompositör 1814. Men S. hade även
skaffat sig många motståndare, och efter
premiären på Olympie 1819 (omarb. för 2. ggn,
Paris 1826), som till en början ej gjorde succé,
flyttade han till Berlin, där han 1820—41 var
GMD och hovkompositör och där triumferna
förnyades för hans egen del med uppf. av
Olympie i omarb. skick 1821 och den ty. ope-
886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0465.html