ST ACC AT O mast liggande ackordton och får då karaktären av fri förhållning. — Jfr Genomgångston, Växelton. L B~n Spåntbräde ->Luftlåda. Spärrventil, anordning i äldre orglar för avstängning av lufttillförseln till en el. flera luftlådor el. till hela verket. S. som är placerad i en luftkanal regeras med registerandrag. S. har utnyttjats som utlösare av ett slags fria kombinationer (jfr Koppel). Samtidigt som man t. ex. genom nedkoppling spelar stämmor tillhörande en manual på en annan, har man iordningställt en registerkombination av den senares egna stämmor utan att dra an den till dessas luftlåda hörande s. Med ett enda handgrepp — andragningen av s. — kunna de bringas att ljuda med. B. K. Squarcialupi [sk°artjalo'pi], Antonio (degli organi), italiensk organist (d. 1475), en av de ryktbaraste musikerna under den it. renässansen. S. vistades 1450 i Siena, senare i Florens som organist vid kyrkan S:ta Maria och hos sin beskyddare och vän, Lorenzo il Magnifico. — Hans namn är främst knutet till den s. k. Codex S. (Bibi. Laurenziana Med. Pal. 87), så benämnd, enär den varit i S:s ägo; den innehåller komp, för tangentinstr. av andra renässansmusiker, bl. a. Landino, varför saml. utgör ett av de viktigaste dokumenten till vår kännedom om medeltida instr.-musik. B. Hbs Squire [sk^^a], William Barclay, engelsk musikhistoriker (1855—1927), har genom sin verksamhet som bibliotekarie vid avd. för musiktryck vid Bri-tish Museum, London, 1885—1920 fått stor betydelse för eng. musikforskning. Efter stud, i Frankfurt a. M. och Cambridge var S. några år advokat, innan han inträdde i British Museum. Ända till sin död förestod han George V:s där dep. musikbibi. S. var även, musikkritiker och utgav äldre verk, bl. a. Purcells klaververk (1895), Fitzwilliam virgi-nal book (2 d., 1894—99; tills, m. J. A. Fuller-Maitland; omtr. 1949) och Ausgewählte Madri-gale (3 d., 1903—13). Han upptäckte det värdefulla Old Hall-ms. med 1400-t:smusik; ang. detta se S:s art. Notes on an undescribed col-lection of English 15th century music (i SIMG 1900/01). Skrifter: Kataloger för British Museum: Catalogue of printed music published between 1487 and 1800 (2 bd m. suppl., 1912; 2. suppl. av M. C. Smith, 1940), Catalogue of the King’s Music Library (3 bd, 1927—29). Andra kataloger: Catalogue of music in the Chapter Library, Westminster (1903), Catalogue of printed music in the library of the Royal College of Music, London (1909) o. a. — Talrika art. i bl. a. SIMG, MQ och Globe. M. T. 889 Staatlich genehmigte Gese'llschaft der AutoTen, KomponFsten und Musikver-leger [Jta't- ont mozi/kfarlergor], förk. AKM, österrikisk motsvarighet till STIM med säte i Wien. Staatlich genehmigte Gesellschaft zur Verwaltung musikalischer Urheberrech-te (STAGMA) ^Gesellschaft für Mu-sikaufführungsrecht. Stabat mater, lat., begynnelseorden till den medeltida sekvensen Stabat mater dolorosa iuxta crucem lacrimosa, dum pendebat Filius, Smärtornas moder stod gråtande invid det kors, där Sonen var upphängd. S. torde ha tillkommit vid sekelskiftet 1300 och haft sitt ursprung inom franciskanorden. Förf, är icke känd. Tidigare tillskrevs sekvensen med ledning av en osäker uppgift av fran-ciskanernas historiograf Wadding (d. 1657) Ja-copone da Todi (d. 1306). Möjl. kan den föras tillbaka på Bonaventura (d. 1274) el. hans krets. S. avlägsnades ur den rom. liturgin av Tridentinska mötet men infördes åter 1727 ss. sekvens för Marie sju smärtors fest, som firas på fredagen efter passionssöndagen. I medeltida sv. gudstjänstliv torde S. endast ha brukats inom Birgittinorden och är på sv. område känd blott genom en Vadstena-hdskr. R. S. Stabel, Ruth, norsk sångerska, sopran (f. 1896 12/n), har med sin sällsynt ljusa, mjuka och klara röst vunnit många konstnärliga segrar. S. stud, för bl. a. van Erpekum Sem samt i Berlin och London och deb. 1927. Hon har givit konserter och varit särsk. framgångsrik som oratoriesångerska; numera sångpedagog i Bergen. H. K. Sta'bile, M a r i a n o, italiensk operasångare, baryton (f. 1888 12/s), sedan 1931 huvudsaki. verksam i England, där han redan 1926 framträtt på Covent Garden. S., som stud, för Cotogni vid Cons. di S:ta Cecilia i Rom, deb. 1910 som Marcel i Bohème i Palermo. Framträdde sedan på de ledande it. operascenerna, i Petersburg och med ett it. operasällskap i Amerika. Åren 1936 och 38 sjöng S. vid festspelen i Glyndebourne och 1948 i Edinburgh. Har även gjort goda gram-mofoninsjungningar. — Roller: Titelr. i Otello och Falstaff, Scarpia i Tosca, Escamillo i Carmen o. a. G. M. Stacca'to, förk. s t a c c., it., kort, åtskilt, frambringandet av en ton el. en följd av toner med märkbara avbrott mellan tonerna, i motsats till ->legato. S. innebär alltså att en nots tidsvärde endast till en viss del förverkligas ss. ton, varvid alltså icke notens tidsvärde som sådant men 890