SWING Vid gr. ingick i S. 6 körförb. med 111 körer och 2 500 medl. samt 106 enskilda körsällskap med 2 900 medl. År 1948 inrapporterades 540 körer och över 12 000 sångare. Förbundsdirig. ha varit el. äro: S. Lizell (en av de mest verksamma vid S:s tillkomst), V. Lundquist, L. Siedberg, R. Blennow, J. Norrby, E. Ericson och E. Vikbladh. Ordf, är f. n. Bror Jonzon (vald 1938). S. har sedan 1927 statsanslag. Sångfester, med deltagande även från de nord, grannländerna, ha förekommit i Sthlm 1927, 30 och 35 samt i Gbg 1945; 1951 hölls i Sthlm nord, tävlingar i körsång. Dirigentkurser ha anordnats sedan 1926, nära nog årl. Förb. utger sedan 1928 tidskr. Vår Sång (från 1950 Tidskr. för det folkliga musiklivet. Vår Sång). Förb. har även på eget förlag publ. körmusik. — Litt.: G. Granér, S. 25 år (i nämnda tidskr. 1950). I. S. Sveriges musikpedagogiska förbund, en sammanslutning »för tillvaratagande av sv. musiklärarnas intressen», gr. 1925 i Sthlm av T. Norlind (ordf.), F. Saul (sekr.) m. fl.; utgav 1926—29 tidskr. Musikkultur; sistn. år upphörde även S. Sveriges orkesterföreningars riksförbund, förk. S.O.R., en på C. G. Wictorins initiativ 1928 gr. sammanslutning av landets dittills icke statsunderstödda orkesterföreningar med syfte att befrämja det musikaliska och ekonomiska samarbetet dem emellan. S. omfattar nu (1952) 60 ork., vilka betr, sammansättning, numerär och konsertgivande verksamhet uppfylla vissa, av förb. stipulerade krav. Sedan 1930 uppbär S. ett statligt anslag — 120 000 kr. 1951 — som fördelas på de anslutna ork. i proportion till deras insatser och kommunala anslag. Förb. äger även ett omfattande centralbibi, av ork.-material, som förlagts till MA:s bibi, i Sthlm. Ordf, är sedan 1938 landshövding O. Ekblom, Jönköping; verkst. dir. ha varit C. G. Wictorin (1928—51) och därefter G. Skillner, Jönköping. Verksamheten kontrolleras av inspektor utsedd av Kungl. Musikaliska akad. — Litt.: S. O.R. 1928-1938 (1938). G.P. Sveriges pianoförbund, bildat i Sthlm 1940, omfattar fabrikanter, importörer och detaljhandlare inom pianobranschen och har bl. a. till ändamål att utgöra ett samarbets- och förhandlingsorgan. Styrelsens ordf, är (1952) dir. Karl Högberg (f. 1897 3/7). Å.B. Sveriges spelmäns riksförbund, en i Sthlm 1951 gr. sammanslutning med uppgift bl. a. att »hjälpa och stödja spelmännens arbete med bevarandet av folkmusiken och att hålla spelmanstraditio- 1053 nen levande». Ordf, sedan 1951 är musikkonsulenten Jan Martin Johansson (f. 1916 17/s). S. är en ombildning av den 1947 i Leksand gr. Sveriges spelmäns riksstyrelse. de Swert el. D e s w e r t, J u 1 e s, holländsk violoncellist (1843—91), elev till Servais, dir. för musikskolan i Ostende samt lärare vid MK i Gent och Brügge 1888. Utom operor, 3 vcl.-kons. o. a. ork.-musik m. m. skrev S. ped. arb., bl. a. Gradus ad parnassum ou le mécanisme möderne du vio-loncelle. I. S. Sve'sjnikov, Aleksandr Vasiljevitj, nutida rysk kördirigent, sedan 1948 dir. för MK i Moskva. S. blev på 1920-t. den ry. radions förste kördirigent; senare prof, i körsång vid MK i Moskva, dekanus vid MK:s körfakultet och chef för den statl. körskolan för barn. S. företog 1947 en framgångsrik turné i Skandinavien som ledare för den av honom 1943 gr. Ryska statskören. Han har gjort talrika kör-bearb. av ry. folkvisor. M. S. Sve'tlova, Marina, artistnamn för Yvette von Hartmann, amerikansk dansös av rysk-fransk börd (f. 1922), sedan 1943 premiärdansös vid Metropolitan. Utbildad i Paris av bl. a. Vera Trefilova och Olga Preobrazjenska kom S. i början av 1940-t. till USA och var först knuten till Ballet Theatre. Sedan 1944 har hon varje år med egen ensemble gjort turnéer i Nord- och Sydamerika. K. R-n van Swieten [fann svi/tan], Gott-f r i e d, österrikisk diplomat och ämbetsman (1734—1803), från mitten av 1770-t. chef för kejs. hovbiblioteket i Wien. S. utövade ett visst inflytande på såväl Mo-zart och Beethoven som Haydn. Sin varma beundran för barocktidens musik förmedlade han åt Mozart, och han hörde en tid till den unge Beethovens mecenater; även bearb. han texterna till Haydns Skapelsen och Årstiderna. På S:s uppdrag skrev C. P. E. Bach sina 6 stråkkvart, av 1773. — Litt.: M. Friedländer, van S. und das Textbuch zu Haydns Jahres-zeiten (i PJ 1909); art. av R. Bernhardt i Bä-renreiter 1930. G. P. Swing [s°in8] är i jazzmusik dels bet. på den knappt definierbara men ytterst påtagliga, medryckande rytm, som kännetecknar en förstklassig jazzensemble, dels benämning på en i mitten av 1930-t. skapad typ av jazzmusik, där arrangören lade mera vikt vid nämnda faktor än 1054