TALLIS Roller: Tamino i Trollflöjten, titelr. i Parsifal, Lohengrin och Tannhäuser, Walther i Mästersångarna, hertigen i Rigoletto, Alfredo i La traviata, Riccardo i En maskeradbal, Radames i Aida, Cavaradossi i Tosca, titelr. i Faust, Don José i Carmen, Simson i Simson och Delila, titelr. i Hoffmanns äventyr o. a. H. K. Tal(l)harpa ->Stråkharpa. Talich, Våclav, tjeckisk dirigent (f. 1883 28/5), ledare av Konsertfören:s i Sthlm ork. 1926—36, där han förvärvade stor popularitet genom inspirerade tolkningar av bl. a. Brahms, Tjajkovskij, Mahler och Stenhammar. — LMA 1928. Efter stud, vid MK i Prag för bl. a. Sevcik och senare vid MK i Leipzig för Reger (komp.) och Nikisch (dirig.) verkade T. som violinist i Berlin och Odessa samt som lärare i violin vid MK i Tiflis (1907—08). Han övergick därefter till dirigentbanan och var 1908—12 ledare för Filharm, sällskapet i Ljubljana. Efter anställning som dirigent i Pilsen (1912—15) kallades T. 1918 till ledare för Tjeckiska filharmonin i Praha och 1919 dessutom till prof, i dirig. vid MK. Med Pragork. turnerade han i olika länder samt gästdirig. bl. a. i England och Sthlm (1926). År 1935 efterträdde han Ostrcil som chef för Nationalteatern i Praha (jämsides med Filharm. ork. till 1941), från vilken post han avgick 1945. T. har därefter verkat i Praha (musikfesten 1947), Brno och Bratislava samt även gästdirig. (Sthlm 1939 och 46). — T. är en förnämlig och tempera-mentsfull musiker av stor mångsidighet, som under sin tid i Sthlm varmt tog sig an icke minst den sv. tonkonsten. G. B. Tallchief, Marjorie, ->Skibine. Tallinn (Revat), republiken Estlands huvudstad (omkr. 166 000 inv. 1938), utvecklades under landets självständighetstid till medelpunkten i dess musikliv. År 1908 bildades T:s första operaensemble, som sporadiskt framträdde till 1913, då det nya opera- och konserthuset Estonia stod färdigt (förstört under 2. världskriget). Här gåvos nu regelbundna opera- och balettföreställningar samt symf.-konserter, de sistn. urspr. av operaork. men senare av radioork. Den mus. ledningen innehade bl. a. R. Kull, J. Aavik och O. Roots (från 1938). Från 1896 var T. ofta säte för de stora allm. sångarfesterna, vilka senare stodo under ledning av »Estniska sångarförb.» (Eesti lauljate liit, förk. ELL, gr. 1921). Vid framförandena medv. körer i staden ss. »Musiksällskapet Estonia» (förk. EMO) och »Tallinns manskör» (Tallinna meestelaulu selts, förk. TMS), vilka dessutom gästade utlandet (Sverige 1930 resp. 24). Kyrkokörerna voro mycket verksamma; av dem besökte Kaarli kirikukoor Sthlm 1939. Musikundervisningen omhänderhades av ett MK, gr. 1919. Som musikfrämjande institution Våclav Talich. arbetade Eesti kultuurkapitali, gr. 1921, vars musikavd. bl. a. inköpte och publ. nya inhemska verk, vars ms. förvarades i MK. Den estn. motsvarigheten till STIM, Autorikaitse ühing (förk. AKÜ), bildad 1932, hade även sitt säte i T. E. T. Tallis (Tal(l)ys) [tä'lis], Thomas, engelsk tonsättare (omkr. 1505—85), org. vid Waltham Abbey till 1540, därefter medl. av Chapel Royal under Henrik VIII, Edvard VI, drottning Mary och drottning Elisabeth. T., som även var kungl. org. tills, m. W. Byrd, utgav jämte denne 1575 på grundval av kungl. privilegium bl. a. 34 Cantiones quae ab argumento sacrae vocantur (5—6-st.; 1575; 16 motetter av T. och 18 av Byrd). Bland övriga verk, alla i utsökt kontrapunktisk stil, märkes Spem in alium non habui för 8 5-st. körer (nytr. 1888 av A. H. Mann). T. har (långt efter sin död) erhållit hedersnamnet »den eng. kyrkomusikens fader»; han skrev näml, som en av de första en stor mängd kyrkomusik till eng. text. Nytr. (u. n.): Mässor, motetter m. m., utg. i Tudor church music 6; två stycken i Fitzwil-liam Virginal Book 1—2; ett körstycke i vardera SchGMB och HAM 1 m. m. Litt.: G. H. Goodson, T. T. ... (i Music in education 1947/48; m. fört, över nytr.); B. Schofield, The manuscripts of T.’s forty-part motet (i MQ 1951); D. Stevens, The keyboard music of T. T. (i MT 1952). I. S. 1121 36. Musik. IV. 1122