T ALON Talon ->Frosch. Talsång ->Recitativ. Talwik-Palmgren, Minna, ->Palmgren. Tamagno [tama^å], Francesco, italiensk operasångare, tenor (1850—1905), knuten till La Scala 1877—1902, där han 1887 kreerade titelr. i Otello, hans främsta rollskapelse. — Bild sp. 1126. Utbildad vid MK i Turin hade T. 1873 en uppmärksammad debut på Teatro Regio där. Ännu mer framgångsrikt var hans framträdande som Riccardo i En maskeradbal i Palermo följ. år. T. sjöng därefter i Spanien, Portugal, London, Paris och Amerika, där han ffg. framträdde på Metropolitan 1891 och även verkade 1894/95. T. var i besittning av en voluminös stämma av heroisk karaktär; som Otello dokumenterade han sig även som en skådespelare av rang, och hans tolkning av detta parti bildade skola. Till hans främsta roller hörde titelpartierna i Wilhelm Tell och Ernani, Manrieo i Trubaduren, Turiddo i Ca-valleria rusticana samt Simson i Simson och Delila. — Litt.: E. de Amicis, F. T. (1902); M. Corri, T. (1936). G.P. Tambourin [tapborä/n], provengalsk dans i snabb 2/4-takt, som fått sitt namn efter det ackompanjerande instr., den höga, smala provengalska trumman. — Jfr även Tamburin. Tamburbn (eng. tambourine, fr. tam-bour de basque, sp. pandero, ty. Schel-lentrommel), liten ramtrumma, dvs. en rund träram med skinn endast på ena sidan. I ramen äro slitsar, vari tunna, runda metallskivor äro fästade. Instr., som är av bas-kiskt ursprung, begagnas som ackomp. till dans men har även fått användning inom orkestermusiken. — T. spelas på 3 sätt: 1. Skinnet slås rytmiskt med högra handens knogar. 2. Instr. skakas, varvid metallskivorna åstadkomma ett »tremolo». 3. Högra tummen föres motsols över skinnet, varvid en »virvel» uppstår hos skivorna. Med detta instr. får ej förväxlas tambourin (eng. tabor, ty. Tambourin), som är en cylindrisk tvåskinnstrumma. Den är av provengalskt ursprung och begagnas tills, m. ->galoubet till dans. Den i sviter av Rameau m. fl. använda satsbet. tambourin återgår på detta instr. Tambourin de Béarn är ett folkinstr. från Gascogne, som även begagnas tills, m. galoubet. Det är ett stränginstr. med långsträckt resonanslåda och 7 strängar, stämda i tonika och dominant. Strängarna anslås med en kort stav. Å. L-y Tami'ris, eg. Becker, Helen, amerikansk dansös och koreograf (f. 1905), en 1123 av den fria balettkonstens prominenta företrädare i USA. Efter akad. balettutbildning för Fokin o. a. och eng. vid Metropolitan deb. T. 1927 som fri dansartist i New York med bl. a. en koreogr. svit över negro spirituals och turnerade med liknande program i Europa. Är 1930 bildade hon en egen balettrupp,. varmed hon sedan årl. bereste Sydamerika och USA. Bland hennes komp, kunna nämnas How long, brethern? (1937; med negerproblemet som motiv), Liberty song (1942) och Bayou Ballads (1944). Har även svarat för koreografin i operetter ss. Teaterbåten (1943), Annie get your gun (1946) och Inside U.S.A. (1948). K. R-n Tammerfors (fi. Ta'mpere), den största staden i det inre av Finland (103 000 inv. 1951), belägen i Tavastehus län, gr. 1775. T. är en typisk industristad, och musiklivet har — jämsides med stark folkmängdsökning sedan mitten av 1800-t. — i hög grad intensifierats, särsk. från omkr. 1900, men har intill senaste tid nästan uteslutande varit baserad på amatörverksamhet. Vid sekelskiftet funnos i T. flera musik-fören., och antalet ökades då arbetarrörelsen tog fast form. Till dem hörde den alltjämt verksamma T. arbetarförenings blåsork, (ca 50 man), gr. 1887, vidare T. arbetarförenings bl. kör och manskör. Kören Jäämien Kuoro gr. 1912. Utöver dessa självständigt verksamma musikfören. förekomma nu lokala musikgrupper vid fabriker o. a. arbetsplatser, likaså skolkörer och -orkestrar, kyrko- och ungdoms-körer samt körer inom olika ideella sammanslutningar etc., sammanlagt ca 50 med inalles 1 500 medl. För att understödja musikintresset, i synnerhet bland mindre bemedlade amatörer, inrättades 1890 en kommunal musikdir.-befatt-ning, som 1920 fick permanent karaktär. Den har beklätts av bl. a. A. Liljeström (1905—29) och E. Kiianmies (sedan 1929). Arbetarmusik-organisationerna i T. inbjödo 1920 samtl. arbe-tarmusikfören. i Finland till ett möte, vid vilket Finska arbetarmusikförbundet (-^-Suomen Työväen Musiikkiliitto) bildades, och T. är alltjämt förb:s huvudort. Medl. ur T.-familjer o. a. musikutövare ha från 1910 nästan årl. uppfört någon opera; i och med gr. av T. operaförening antog denna verksamhet fastare former, även om alltjämt huvudsaki. lokala krafter äro verksamma. Regissörer ha varit L. Funtek, W. Sola, som sedan 1910 gästspelat vid operaföreställningar i T., och P. Hansen samt mus. ledare H. Miet-tinen och E. Kosonen. Tampereen orkesteri (T. orkester), gr. 1929, leddes till 1932 av stadsmusikdir. och därefter av Kosonen. År 1947 omhändertogs den av kommunen, omdöptes till Tampereen Kaupun- 1124