TEGNÉR Bruckner (1885), Verdi (1898) och Britten (1934); ett sv. ex. är O. Olssons T. (1906). Tegnér, Alice Charlotte, f. Sandström, tonsättare och musiklärare (1864 —1943), kan med saml. Sjung med oss, Mamma! (9 h., 1892— 1934) sägas ha skapat den klassiska barnvisan i Sverige. Genom uttryckets äkthet, melodiernas okonstlade charm och musikaliska kvalitet står hon alltjämt ouppnådd i denna genre. Litt. et art. 1914. LMA 1926. T., som genomgick Högre lärarinnesem. i Sthlm, stud, musik för bl. a. Norman och Lundberg (piano) samt Lindegren (komp.) och verkade som musiklärare vid skolor i Sthlm samt i Djursholms samskola (1892— 1906). För de ungas fostran i idealistisk och nationell anda var hon hela livet verksam, och som främsta hjälpmedel vid denna karaktärs-daning såg hon musiken. De av A. T. — hennes tidigare tonsättarsignatur — utg. sångsaml. Unga röster (1904; u1940) och Sjung svenska ■folk (1905; 311951) ha blivit folkböcker i ordets vidaste mening. Bl. hennes större komp, märkas 4 kantater, däribl. den till invigningen av Djursholms samskolas nybyggnad 1911. Som tonsättare följde hon en nord, romantisk linje, präglad av rik melodisk ingivelse och fin poesi. Hennes barnvisor, till vilka hon i stor utsträckning själv skrev texterna, ha i övers, spritts till många länder, där de — liksom i Sverige — införlivats med den gängse sångskatten och närmast betraktats som folkliga visor med mångårig tradition bakom sig. Så har skett med exempelvis Mors lilla Olle, Bä, bä, vita lamm, Videvisan, Sockerbagaren, Ute blåser sommarvind, När Ullan kom till jorden o. a. Den fina förtoningen av V. Rydbergs Betlehems stjärna (1899) ingår sedan många år bland de traditionella sv. julsångerna. Förutom ytterligare saml. barnvisor ss. Dags visor (1911), Lillebrors segelfärd (1921), Blomsterfesten i täppan (1928) o. a. (en del i form av bilderböcker) utg. T. Musik till övningar i rytmisk gymnastik (1917), Från mormors mormors tid (1925; piano 4 händer), Hemma och borta (2 h., 1929; piano 2 händer), duettsaml. Fröjdefullt sjunga de fåglar små (1925) samt sångsaml. Fem sånger (1931), Femton sånger (1932), Fem allvarliga sånger (s. å.). Litt.: M. Pergament, Mästare och mästarinna (i Musikmänniskor, 1943); Stina Palmborg, A. T. (1945 m. verkfört.). G.P. Teichmüller [ta^ch-], Robert, tysk pianist och pianopedagog (1863—1939), i 1139 den senare egenskapen en av sin samtids stora. T. undervisade från 1897 vid MK i Leipzig. — Kungl. prof. 1908. T. stud, för B. Zwintscher och Reinecke vid nämnda kons., rev. pianomusik av J. S. och C. P. E. Bach, Mozart, Balakirev m. fl. samt skrev Internationale möderne Klaviermusik (1927; tills, m. K. Herrmann). — Litt.: A. Ba-resel, R. T.... (1922). Å.B. Teike [ta^ka], Karl, tysk tonsättare (1864—1922), polisman, känd genom schvungfulla marscher ss. Alte Kamera-den och In Treue fest, den sistn. i Sverige begagnad som Kungl. Gotlands in-fanterireg:s paradmarsch. G.P. Teilman, Christian, norsk pianist och tonsättare (1845—1909), från 1870 musikpedagog och dirigent i Oslo och från 1897 org. vid Garnisonskirken. T., som stud, för C. Arnold i Oslo och H. Berens i Sthlm, skrev över 200 omtyckta, me-lodiösa pianostycken, av vilka några menuetter, Carl Johans Festmarsch, Huldreslåtten och Andante doloroso äro mest kända, samt sånger. H. K. Te'ittinen, Heikki Urho, finländsk sångpedagog och dirigent (f. 1894 3O/o), sedan 1930 verksam i Hfors, där han har en sångskola. T., som stud, sång i hemlandet, Frankrike, Tyskland och Italien, räknar Armin som sin främste lärare. Han undervisar även tidvis i Sverige, Norge och Danmark. Med sin elevkör, Helsingin kamarikuoro (Hfors kammarkör), har han företagit konsertresor även i Skandinavien (ffg. 1946) och till Italien (1950). T:s elevuppvisningar, bl. a. i form av operaföreställningar, ha vunnit stor uppskattning. A. F. Tektonik ->Fenomenologi. Telefunken [-fo'n§kan], tyskt fabriks-märke för grammofonskivor som framställts av Telefunkenplatte G. m. b. H. i Hannover (1932—50), ett dotterbolag till det 1903 gr. ty radiobolaget Telefunken i Berlin, i sin tur ett dotterbolag till AEG. Vid starten övertog skivförlaget Ultraphon-bolagets matriser. Märket har varit representerat i Sverige alltsedan begynnelsen. Förlagets namn är sedan 1950 Teldec S c h a 11-p 1 a 11 e n-G esellschaft m. b. H. Det har sedan 1948 samarbetat med eng. Decca och amer. Capitol. Bland de artister, som gjort insp. för T., må nämnas G. Kulenkampff, C. Arrau, F. Heit-mann och Aulikki Rautavaara. W. Furtwäng-ler, W. Mengelberg, E. Kleiber och C. Krauss ha dirig. orkesterinsp. J. Berglund och S. Björling höra till de sv. artister som upptagits 1140