Thomas [tå:'-], Kurt, tysk tonsättare (f. 190 4 2875), har skrivit betydande körverk i djärv a cap.-stil, bl. a. under inflytande av äldre musikformer (evan-geliemotetten hos Schütz och oratoriet) och med stort hänsynstagande till texten. Efter stud, för Grabner och Straube vid MK i Leipzig samt för A. Mendelssohn blev T. 1925 lärare i musikteori vid nämnda kons., 1934 prof, vid MH i Berlin och var 1939—45 ledare för Musisches Gymnasium i Frankfurt a. M.; från 1947 lärare i komp, vid Nordwestdeutsche MA i Detmold och ledare för musikfören. och akad. kören där. Verk: Mässa i a för soli och 2 körer op. 1 (1925), Psalm 137 op. 4, Markuspassion op. 6 (1927), juloratorium (6-st.) op. 17 (1931), Auf-erstehung soratorium op. 24 och oratoriet Saat und Ernte op. 36 (1938),Kleine geistliche Chor-musik (20 motetter) op. 25, kantater, bl. a. Weite Welt und breites Leben op. 42 (1949), Das Waldlied op. 39 (1952) o. a. körverk; pianokons. op. 30 (1935) o. a. ork.-verk; stråkkvart. op. 5 o. a. kammarmusik. — Lehrbuch der Chorleitung (3 d., 1935—48; d. 1 s1952; 2 *1949; 3 21949; m. bibliogr.). L S. Thomas [tå'mas], Theodore, tyskamerikansk dirigent (1835—1905), arbetade framgångsrikt på att höja det amer. musiklivets standard. T. var en ivrig förespråkare för Wagners, Liszts och Brahms’ musik men introducerade i USA även talrika verk av bl. a. Tjajkovskij, Bruckner, Dvorak, Saint-Saens, Stan-ford och R. Strauss (sistn. med f-moll-symf. op. 12 redan 1884). T. stud, violin för fadern, som med familjen anlände till New York 1845, turnerade som violinist och var dirigent för New York Phil-harm. Society i olika omgångar 1877—91; dirigent vid Brooklyn Philharm. Orch. från 1862 i flera repriser. Han ledde 1862—78 en av honom org. ork., som framträdde med Symph. Soirées och från 1869 även gjorde vidsträckta konsertresor, vilka gåvo impulsen till bildandet av en rad nya ork. T. gr. 1873 Cincinnati Biennial May Festival, som han ledde till sin död. Dessa möjliggjorde gr. 1878 av Cincinnati Coll. of Music, vars president och dir. T. var till 1880; innehade 1885—87 befattningarna som dirigent och konstnärlig ledare för Amer. Opera Co. Blev 1891 ledare av Chicago Orch. Litt.: T. T. A Musical autobiography (2 d., 1905; utg. av G. P. Upton); Rose Fay Thomas, Memoirs of T. T. (1911); C. E. Russell, The American orchestra and T. T. (1927); E. T. Rice, T. and Central Park Garden (i MQ 1940). — T. T:s och F. Stocks Talks about Beethoven’s symphonies publ. 1930. Å. B. Thomas från Aquino [-ak°i'nå] (Thomas Aquinas), italiensk filosof och teolog Kurt Thomas. Reidar Thommesen. (1225—74), den medeltida skolastikens störste representant, helgonförklarad 1323 och 1567 proklamerad som den 5. av de stora kyrkolärarna. T., som 1243 inträdde i dominikanorden, förf. 1263 officiet till den för hela den rom.-ka-tolska kyrkan förpliktande Helga-lekamens-festen, vari ingå dels sekvensen -^-Lauda Sion i mässan, dels hymnerna Pange lingua, Sacris solemniis och Verbum supernum i tidegärden. I T:s huvudarbete, Summa theologiae (II: 2, questio XLI, art. 2), ingår en mus. avh., utg. i nytr. 1880 av G. Amelli. Litt.: G. Amelli, S. Tommaso e la musica (1876); J. L. Callahan, A theory of esthetics according to the principles of St. Thomas Aquinas (diss. 1927); N. Sella, Estetica musi-cale in S. Tommaso d’Aquino (1930). S.-R. H. Thomaskören, ty. Thomanerchor, en av elever i Thomasskolan i Leipzig bestående gosskör (ca 60 medl.). Ända sedan medeltiden ha eleverna vid Thomasskolan (gr. 1212) sjungit vid gudstjänsten i Thomaskyrkan och Nikolaikyrkan. I nyare tid har kören konserterat på olika platser i hemlandet samt från 1920 (ledd av K. Straube) i Skandinavien, Schweiz o. a. länder; Sthlm ffg. 1922. Körens nuv. ledare är G. Ramin. Dess repertoar omfattar flerst. kyrkomusik a cap. från äldsta till modern tid. Litt.: Aus der Geschichte der Thomasschule in alter und neuer Zeit. Festschrift... (utg. 1937 av A. Jentzsch); H. Lehmann, Die Tho-maner auf Reisen (1937). L S. Thomissön, Hans, dansk psalmdiktare (1532—73), präst. T. saml., red. och utgav Den danske Psalmebog ... (1569; facsimilutg. 1933), som med sina 268 ps. och över 200 mel. var huvudverket i da. reformationstidens psalmsång och normgivande för den följ, utvecklingen; som auktoriserad psalmbok först avlöst av Kingos Gradual 1699. R- G. Thommesen, Reidar, norsk pianist och tonsättare (f. 1889 7/6), har skrivit över 100 omtyckta mel., av vilka valser- 1169 1170