Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Thilman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THOMPSON
na Var det en dröm och Jeg elsker dit
smil blivit mycket spridda.
T. stud, piano för K. Nissen, Mary Barratt
Due och P. Winge, teori för G. Lange och
Holter och hade en komp.-afton i Brighton
1922. Musikanmälare i Norges Handels og
Sjö-fartstidende 1922—23 och sedan 1945 kapellm.
på Skansen i Oslo. T. har skrivit musik till
sångspelet Bryllupet på Husaker (J. Börresen;
1937), Norsk dans för ork. (1938), romanser ss.
Sommerfuglen, Gobelin, Vesper, vaggvisor,
religiösa sånger och pianostycken (Le rève
d’amour, Solregnvals o. a.). Hans populäraste
mel. äro saml. i R. T.-album (3 bd, 1923—51).
H.K.
Thompson [tå'm(p)san], Oscar,
amerikansk musikskriftställare och -kritiker
(1887—1945), utg. The international
cy-clopedia of music and musicians (1939;
51949 av N. Slonimsky), red. 1936—43
Musical America, där han medarb. sedan
1919; lärare vid Columbia Univ. och New
York Coll. of Music.
Skrifter: Practical musical criticism (1934),
How to understand music (1935), A tabula~
ted biographical history of music (1936),
De-bussy... (1937), Plots of the operas (1940),
Great modern composers (1941) m. m. A. L-ll
Thompson [tå'm(p)san], R a n d a 11,
amerikansk tonsättare (f. 1899 21/4), hdr
1933 vid univ. i Rochester, sedan 1948
prof, vid musikavd. vid Harvard Univ.,
Cambridge, Mass.
T. har stud, vid nämnda univ., för Ernest
Bloch i New York och vid American Acad. i
Rom. Efter att ha undervisat vid olika
musik-inst. i USA var han 1939—41 dir. för Curtis
Inst. of Music, Philadelphia, och därefter
lärare vid musikavd. vid Univ. of Virginia. Som
tonsättare har han rubricerats som typisk
amerikan och slog igenom med sin 2. symf.
(1931), den mest spelade amer. symfonin.
Inom körmusikens område har T. kanske
vunnit sina största framgångar; karaktäristiskt är
Americana f. bl. kör o. piano (1932).
Verk (u. n.): Operan Solomon and Balkis
(1942) o. a. scenmusik; 3 symf. (nr 1, 1929, och
3, 1949), det symf. preludiet The piper at the
gates of dawn (1924), Jazz poem för piano och
ork. (1928) o. a. ork.-verk; Five odes of
Ho-race (1924), Pueri hebraeroum (1928), The
peace-able kingdom (1936), The testament of
free-dom (till text efter T. Jefferson; 1943) o. a.
körverk; kammarmusik (stråkkvart. 1941, The
wind in the willows för stråkkvart. 1924, svit
för oboe, klar, och va, 1940 m. m.),
pianostycken och sånger. — Litt.: E. Forbes, The
music of R. T. (i MQ 1949, m. verkfört.). G.M.
Thomsen, Adolf, norsk organist och
tonsättare (1852—1903), av stor
betydelse för musiklivet i Tromsö. T:s mel. till
1171
Barndomsminne frå Nordland (Blix),
nordlänningarnas nationalsång, och Når
fjordene blåner äro vitt spridda och
älskade.
T. stud, i Bergen för Vogel och Schedewy,
i Oslo för L. M. Lindeman, blev 1869 org. vid
Hospitalkirken i Bergen, där han även var
dirig., bl. a. vid Harmonien. År 1882
dom-kyrkoorg. i Tromsö var han samtidigt dirig.
för Mandssangforen., Arbeiderforen:s
Mands-kor o. a. körer och ork., gr. Tromsö
Musikhandel och hade en vidsträckt ped.
verksamhet.
Verk: Kantater, omkr. 25 orgelpreludier och
fugor, ett 80-tal sånger för bl. kör och
manskör (Norske sange, 1882, Sangerhilsen, 1836,
Vuggevise, Paaskeaften o. a.), omkr. 20 sånger
m. ork., orgel el. piano (Julekveld, 3 norske
kvad o. a.), pianostycken m. m. H. K.
Thomsen, Borghild, f. Gundersen,
norsk operasångerska, sopran (1884—
1937), stud, för Camilla Wiese och i
Berlin, deb. i Helmstedt 1906 och var eng.
vid operascener i Tyskland och Oslo
(Marcellina i Fidelio, Santuzza i
Caval-leria rusticana, Adèle i Läderlappen o. a.
roller). H.K.
Thomsen, Erik, dansk flöjtist (f. 1908
24/8), soloflöjtist i Statsradiofoniens
symf.-ork. 1931—44, därefter medlem av Det
kgl. kapel i Khmn.
T. stud, vid MK, för Gilbert-Jespersen samt
för Moyse i Paris. År 1934 gr. han E.
T.-kvartetten (med Leo Hansen, vl., Gunnar
Frede-riksen, va, och Louis Jensen, vlc.) och 1943
->Kammerkvintetten. T. har även framträtt
som dirigent, särsk. med nyare musik, och har
konserterat flerstädes i Europa.
T:s fader, klarinettisten Julius T. (f. 1885
2/2), blev 1945 soloklarinettist i Det kgl. kapel,
där han anställdes 1922; även organist samt
lärare vid MK. Sch.
Thomsen, Jesper Peter, dansk
organist (f. 1893 28/ø i Connecticut), anställdes
1918 vid Simeons och 1950 vid S:t
Johannes kirke i Khmn.
Efter org.-ex. i Aarhus stud. T. vidare för
Laub, Bangert och P. Schlüter. Han är en
framstående orgelspelare, som ofta ger
konserter (T. framförde ffg. i Danmark C.
Nielsens Commotio 1931), och en eftersökt
pedagog; bl. a. lärare i teori och orgel vid MK.
Har komp, orgelverk, musik för
gudstjänstbruk m. m. H. G.
Thomson [tåmså'n], C é s a r, belgisk
violinist (1857—1931), vann med sin
bländande teknik anseende som en av
samtidens ledande.
T. var elev vid MK i Liége samt av
Vieux-temps, Léonard, H. Wieniawski och Massart,
1172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0608.html