Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trubaduren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURIN A
Verk: Scenmusik; kons, för stråkar (1947—
48), Musica (1948) o. a. ork.-verk, körverk;
kammarmusik: stråkkvart. (1940), Concerto
breve f. stråkkvart. (1947); pianostycken och
sånger. G. M.
Tureck [Vo:'-], R o s a 1 y n, amerikansk
pianist och pianopedagog av
turkiskrysk börd (f. 1914 14/i2), räknas till
nutidens främsta Bach-interpreter.
T. utbildades bl. a. av Olga Samaroff vid
Juilliard Graduate School i New York, där hon
undervisar sedan 1943, och deb. i New York
1935, varefter hon har konserterat även i
Europa (Sverige 1947) och Canada. T. var från 1935
lärare vid Philadelphia Cons. of Music, 1938—
43 vid Mannes Music School i New York och
knöts 1943 till Teachers Coll., Columbia Univ.,
där. Å. B.
Turesson, Anders Gunnar, tonsättare
och vissångare (f. 1906 8/io), deb. i Gbg
1927 och har turnerat i Norden och USA
(1950).
Till T:s populäraste visor höra bl. a.
Trubaduren (1922), Flicka från Backafall (1930), En
ballad om franske kungens spelmän (1932),
Höstmelodi (1939), Den tänkande
lantbrevbäraren (s. å.) och Sången om lutan (1947). Han
har utg. 14 dikter av Dan Andersson (1933),
Lutans ballader (1936), Strängaspel (1939),
Visor i moll och dur (1951) o. a. vissaml.,
antologierna Visan genom tiderna (1942; 41948) och
Våra vackra visor (1945) m. m.
Turicchia [tori/k/a], Giovanni
Antonio Paolo, svensk violinist av italiensk
börd (f. 1886 21/5), knuten till K.
hovkapellet i Sthlm som 2. (1912—14) och
som 1. konsertm. 1914—48. — AssMA
1921. — Sv. medb. 1913. — Bild sp. 1271.
T. utbildades av farbrodern Antonio T. och
F. Sarti vid Liceo musicale i Bologna under E.
Bossi; utex. därifrån med prof:sdiplom 1905.
Efter 2 år som konserterande violinist i
Italien kom T. till Sverige, där han var
violinlärare vid Malmö MK 1907—11. Här medv. han
även vid gr. av Sydsv. kammarmusikfören.;
konsertm. vid Nordv. Skånes ork.-fören, i
Hälsingborg 1912. En stor insats gjorde T. inom
K. hovkapellet, där han med osviklig
plikttrohet förlänade glans och liv åt ork:s
prestationer i alla uppgifter. Även som konsertsolist
har han beundrats för sin sköna, lidelsefulla
ton och säkra mus. stilkänsla.
T. var dessutom en ivrig
kammarmusikspelare, främst inom den av honom 1922 gr. T
u-r i c c h i a-k vartetten. Denna bestod
urspr., förutom av honom själv som primarie, av
violinisten J. Hylbom, altviolinisten F. Erdtel
samt violoncellisten R. Dukstulsky. År 1948
medv. kvartetten — under namn av Quartetto
del Istituto Italiano — i en av It. inst. i Sthlm
planerad konsertser. för framförande av it.
kammarmusik och bestod då av T. själv och
1273
Joaquin Turina.
H. Gustafson som resp. 1. och 2. violin, P e
r-cy Engborn (f. 1912 14/n), altviolin, samt
Charlie C ö s t e r (f. 1907 V2), violoncell.
Ensemblen har även framträtt i radio. G. P.
Turi'na, Joaquin, spansk tonsättare
och pianist (1882—1949), känd genom
livfulla, målande kompositioner av
utpräglat nationell karaktär.
Utbildad vid MK i Madrid, för dTndy vid
Schola Cantorum och för Moszkowski i Paris,
där han vistades 1905—14, framstod T. efter
återkomsten till hemlandet snart som en av sin
generations mest markanta kompositörer. I
Madrid var han verksam som lärare vid MK,
balettdirigent, pianist, bl. a. i ensemblen
Quin-teto de Madrid, och musikkritiker. T:s komp,
äro huvudsaki. programmusikaliska och röra
sig gärna med ämnen från tonsättarens
hembygd (Sevilla). Tonspråket har upptagit såväl
romantiska som impressionistiska element, men
är personligt präglat och har fått sitt bästa
uttryck i kammarmusiken. T. utgav även en
En-ciclopedia abreviada de musica (2 bd, 1917).
Verk: Operorna Margot (Madrid 1914),
Na-vidad (Madrid 1916), La adultera penitente
(Barcelona 1917) och Jardin de Oriente
(Madrid 1923); Sinfonia sevillana (1920), de symf.
dikterna La procesiön del Rocio (1913) och
Evangelio de Navidad (1915), Danzas fantdsticas
(1920), Canto a Sevilla (1927), Rapsodia
sinfo-nica (1934) o. a. ork.-verk; stråkkvart. (1911),
La oraciön del torero för stråkkvart., Escena
andaluza för va, stråkkvart, och piano,
pianokvint. (1907), pianokvart., A (1932), pianotrio,
2 vl.-sonater, Poema de una Sanluquena, svit
1274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0661.html