- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
1295-1296

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvärstånd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TÖRNROSA hör den sv. violinisteliten, har med fin musi-kalitet och inlevelse i stor utsträckning tolkat inhemsk musik. Å. B. Törnrosa, fr. La belle au bois dormant, eng. The sleeping beauty, balett i 3 akter. Scenario och koreografi av M. Pe-tipa, musik av P; Tjajkovskij. Uppf. ffg.: Petersburg 1890; Hfors 1928; Sthlm 1942. Balettens finaltablå brukar framföras separat under titeln Auroras bröllop. K. R-n Törnudd, A k s e 1 Olof, finländsk tonsättare och musikpedagog (1874—1923), från 1919 inspektör för sångundervisningen i Finland. T., som stud, vid bl. a. Hfors musikinst. och 1899—1919 var lektor i musik vid Raumo sem., är som tonsättare mest känd för sina verkningsfulla manskörsånger ss. Loitsu och Kitkat katkat. Skrev f. ö. en symf., piano- och vlc.-stycken samt utgav musikped. arbeten på sv. och fi., bl. a. Sångkurs för skolan (1921). G. D. Törnwall, Jon Fredrik, tonsättare,' (1819—98), domkyrkoorg. och musiklärare vid lärov. i Linköping 1859. — LMA 1876. T. avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1849 och utgav Handbok för musikvänner i allmänhet (1882; s1865), Svenska messan (1863), Harmonilära 1 (1865; 21876), Orgelskola (1868; -1876), Koralbok för svenska kyrkan (1882; tills, m. C. L. Anjou) m. m. Komp. bl. a. symfonier, kantater kammarmusik, koraler, pianostycken och sånger. A. L-ll Törnvall, Kurt Robert, musiker (f. 190 9 27/b), blev 1943 org. och kantor i Carl Johans församl. i Gbg och musiklärare vid sem. för kvinnliga elever. T. avlade högre org.-, musiklärar- och kan-torsex. vid MK i Sthlm 1934—37 samt folkskol-lärarex. 1933; stud, orgel 1935 resp. 37 för W. Zöllner och Ramin. Är av KMA förordnad som lärare vid statens organistkurser i Gbg. T. har även skrivit kantater m. m. och framträtt som kördirigent, bl. a. inom Gbgs allm. körförbund. Törsleff, Ludvig Christian, dansk sångpedagog (1849—1914), stud, i Florens men måste på grund av en röstsjukdom uppge sin sångarkarriär. T. verkade som pedagog i Leipzig 1888—98, senare i Khmn och München. R- G. Ua'rda el. Sphinxens spådom, lundensiskt studentspex i 3 akter av L. Ramberg, H. Simmons, S. Neander m. fl. Musiken arr. av M. T. Sjögren m. fl. Uppfört ffg.: Lund 1908; omarb. och utvidgat 1909. Uccellini [ot/älf-], Don Marco, italiensk violinist och tonsättare, omkr. 1650 hovkapellm. i Modena. U. utgav violinsonater o. a. kammarmusik med för sin tid högt utvecklad violinteknik. — Nytr. av H. Riemann, G. Beckmann, G. Len-zewski, J. W. von Wasielewski och i ToAMI 7. al-üd, ü d, arab., eg. »trä», arabisk korthalsad luta utan band, som sedan gammalt varit och fortfarande är det mest gouterade instr. inom Främre Orientens konstmusik; samtidigt till form och namn ursprunget till den västerl. -Mutan. Var och när instr. uppstod i sin klassiska form är omstritt. Ingående beskrivet är det ffg. hos al ->Kindi (800-t.) och senare även av andra arab.-islamska teoretiker, vilka sätta instr:s olika delar och strängar i samband med såväl världsalltets kosmiska krafter som den mänskliga organismens egenskaper. U. är försedd med 5 dubbelsträngar och begagnas uteslutande som rent melodiinstr. med 1295 täta repetitioner och oktavering av enskilda toner. En högre utvecklad spelteknik använder borduneffekter på lös sträng till den på de andra strängarna fortlöpande melodin. E. E. Udbye, Martin Andreas, norsk tonsättare (1820—89), verksam i Trondheim, främst känd för sin nationalroman-tiska opera Fredkulla (delvis uppf. 1858), den första no. operan. U. stud, i Leipzig 1851 och på offentligt stip. i Österrike, Tyskland och England 1858—59. Han var org. vid Hospitalskirken i Trondheim 1844 —69, vid Frue kirke 1869—85, sånglärare vid Kathedralskolen 1852-—85 samt 1876 medlem av koralbokskommissionen; gr. en manssångfören. 1858 och en ork. m. kör 1859. Verk (u. n.): Sångspelen Hjemvé (Oslo 1864), Junkeren og Flubergrosen (Oslo 1870), Peri-chons reise, Heimfridskvelden och Magnus den gode, scenmusik till Danmarks dötre (1864); kantater och körverk ss. Dagen er oppe, Aas-gaardsreien, Vaaren er kommet, Sönnetapet m. fl.; 3 stråkkvart.; manskvartetter ss. Stormen, Foraarsdigt, Nordens kvinder och Nora-fjeld, sånger m. piano ss. Norsk bondeliv, Fire d.igte och En sangers bön; 21 preludier for orgel, 2 h., op. 37, 59 koraler (1862; s1881), Tre-stemmig sangbog (2 h., 1866—68), pianostycken, folkmusikutgåvor m. m. — Ms. i Videnskabl. Selskabs bibi, i Trondheim. H. K. Uddén, Olof Wilhelm, tonsättare (1799—1868), tulltjänsteman, alltjämt 1296

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free