Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tvärstånd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UHLIG
Galina Ulanova.
M. M. Ulfrstad.
Uhlig [o/lich], Theo d or, tysk
violinist (1822—53), tillhörde den trängre
kretsen kring R. Wagner.
T., som från 1841 var violinist i hovkapellet
i Dresden, utg. klaverutdraget till Lohengrin
och förf, flera skrifter i mus. ämnen (utg. av
L. Frankenstein 1913). Wagners Briefe an T.
U., W. Fischer und F. Heine utkommo 1888
(eng. uppl. 1890). — Litt.: M. Ahrend, T. U....
(1904). G.P.
IFimonen, A n n i k k i Vilhelmina,
finländsk sångerska, alt (1891—1937),
knuten till Finska operan i Hfors 1914—17.
U. framträdde på olika mellaneur.
scener, bl. a. som Carmen; lärare vid Hfors
kons. 1932—34 och 36—37. G.D.
UkuleTe, ibland u k e 1 e 1 e, enkel
mindre 4-strängad gitarr med förhållandevis
lång hals och greppband, närbesläktad
med den port, machete.
Instr. härstammar inte, som ofta antages, från
Hawaii, utan infördes under 1800-t. av port,
kolonister till Sandwichöarna. Omkr. 1920
introducerades det som »hawaiiskt» instr. i USA
och återkom därifrån till Europa. I dess
urartade moderna form användes u. mest
såsom ackomp.-instr. Strängarnas stämning:
a-d1-fiss1-h1. E. E.
Ula'nova, Galina, rysk dansös (f.
omkr. 1908), under ett par decennier
fram till 1950-t. sitt lands yppersta
lyriska ballerina.
Efter utbildning vid statl. balettskolan i
Leningrad för bl. a. Vaganova har U. med sin
rena klassiska stil och sin virtuosa teknik
framför allt excellerat i traditionella standardverk,
ss. Giselle, Svansjön och Raymonda, men med
lika stor framgång uppträtt även i modernare
baletter ss. Den röda vallmon, Fontänen i
Bachtjisaraj, Romeo och, Julia o. a. K. R-n
Ulfrstad, Marius Moaritz, norsk
tonsättare (f. 1890 1:t/ø), en rik melodisk
begåvning, som — framför allt i sina
orkesterverk — på ett originellt sätt
förenar den no. folktonens egenart med
mo
dernare riktningar, präglade av Ravel,
Respighi och Bartok. Hans lyriska
temperament gör sig starkt gällande i
sånger och körverk men är också märkbart i
orkesterverken, vilka även visa prov på
dramatisk talang.
U. avlade org.-ex. vid MK i Oslo 1910, tog
lärarex. 1911, stud, vidare vid MH i Berlin
samt för Alnaes (teori), G. Lange (vl.), K.
Nissen (piano) och Kloed (sång) i Oslo, slutl.
komp, för Respighi, Pizzetti och Ravel samt i
Berlin; 1933 stud, han på off. stip. östeur. och
orientalisk folklore. Efter att ha verkat som
organist, sånglärare och dirigent på olika orter
i Norge blev han 1918 bitr, regissör och
repe-titör vid Opera Comique i Oslo; har varit
musikanmälare i åtsk. tidn., bl. a. i Morgenposten
1922—40 och Aftenposten 1945—47.
U., som är en föregångsman inom no.
musikorganisation, gr. 1922 Unge
tonekunst-n e r e s samfund, den no. sektionen av
ISCM, bådas förste ordf., samt
Musik-A k a d em i e t i Oslo, vars dir. han blev. Han
har sedan 1936 konstnärslön av no. staten. —
G. m. sångerskan Ragnhild Ho v de (f.
1895 19/4). Deras barn är pianisten Magni
M. U. och violinisten Rolf M. U.
Verk: Scenmusik till Eli Sjursdotter
(Falk-berget; 1932), Munken Vendt (Hamsun; 1939)
och Fattigper og prinsessen (1940); 5 symf., Ved
Arne Garborgs gravferd (1924), ork.-sviterna
Svalbardia (1926), Grönlandia (1931),
Eventyr-suite (1940), Möre- og Romsdalsuite (1946),
pianokons. (1935), 2 vl.-kons. (1923, 35),
Mu-sikk-scene för vl. o. ork.; kantaterna Aere det
evige forår i livet och Amljot Gelline (båda
Björnson; 1932), Heilag Olav (1933), Lex
Impe-rator och Gnisten (1935); pianokomp. ss.
balladen Sunnmörshavet och sviten Sportsbilleder;
omkr. 100 körverk, bl. a. Tytebaeret och At far
min kunne gjera (båda Vinje), över 100
sånger ss. Graed kun du blege, Blåklokken ringer
til ottesang, Eg gjeng i den doggfine morgon,
Sporven och Den fyrste erla. H. K.
Ulke, Eric Algot, kontrabasist (f. 1899
27/s), sedan 1944 ivrigt verksam inom
pingströrelsen, där han gr. talrika
blås-orkestrar. Utbildad för bl. a.
Gullbrands-son vid MK i Sthlm har U. sedan 1938
tillika varit medl. av Gbgs ork.-fören.
UHberg, Per Gösta, musiker (f. 1904
18/n), organist och körledare i Köpings
metodistförsaml. sedan 1948.
U., som avlade kantor sex. 1932, var 1932—47
dirig. för Köpings bl. kör och Köpings
manskör och 1934—50 för Västmanlands läns
körför-bund; sedan 1949 1. dirig. för
Mälardalsmetodisternas sångarförbund. A. N.
Ullman, U d d o Lechard, liturgiker och
präst (1837—1930), biskop i Strängnäs
1889—1927, ledamot av psalmbokskom-
1299
1300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0674.html