VAURABOURG tenor, baryton, körer (s. å.), Magnificat m. alt, damkör, fl. (1932), Five Tudor portraits m. alt, baryton, kör (1936), Serenade to music m. 16 solister (1938), Folk-songs of the four sea-sons m. damröster (1950) o. a. — Talrika a cap.-körer. Kammar- och pianomusik, sånger, filmmusik m. m.: Kammarmusik: Fantasy quintet för 2 vl., 2 va och vlc. (omkring 1910), stråkkvart. g (1908; omarb. 1921) och a (1945), pianokvint, c o. a. — Orgelmusik. — För piano: Svit (arr. som Charterhouse suite för stråkar), Valse lente and nocturne, 2-st. in-ventioner m. m. — Sånger: Cykeln On Wenlock edge för tenor och pianokvint. (A. E. Housman; 1909), The house of life (6 sonetter; D. G. Rossetti; 1903), Songs of travel (2 d.; R. L. Stevenson) och många andra. — Filmmusik: Bl. a. Fortyninth parallel (Fyrtionionde breddgraden, 1944), The Flemish farm (I ockuperat land, 1944), Scott of the Antarctic (De fria viddernas män, 1949) m. m. — Skr.: National music (1935) o. a. — Utg.: Purcells Wel-come odes (bd 15 och 18, 1905 resp. 10, i P.-Society-utgåvan), The English hymnal (1906; i denna och de följ., bidrag av V. W.), Songs of praise (1925), The Oxford book of carols (1928; de bägge sistn. tills, m. P. Dearmer och M. Shaw) m. m. Litt.: A. E. F. Dickinson, An introduction to the music of R. V. W. (1928); F. Howes, The dramatic works of R. V. W. (1937); dens., The later works of R. V. W. (1937); K. Kim-mel, V. W’s choice of words (i ML 1938); dens., V. W’s melodic style (i MQ 1941); S. Goddard, R. V. W. (i British music of our time utg. av A. L. Bacharach, 1946); S. Goddard, R. V. W. (i The year’s work in music 1947—48); A. E. F. Dickinson, Toward the un-kiown region. An introduction to V. W’s sixth symphony (i MR 1948); R. Hawthorne, A note on the music of V. W. (i MR 1948); H. Foss, R. V. W. (1950; m. verkfört.); H. Murrill, V. W’s Pilgrim (i ML 1951); H. Foss, The pilgrim’s progress by V. W. (i Music 1952). Å. B. Vaurabourg, Andrée, ->Honegger. Vaussard [våsa/r], Christiane, fransk dansös (f. 1923), en av de mest prominenta vid Parisoperan; premiärdansös 1945 och »danseuse étoile» 1949. V. har haft dominanta partier i bl. a. Svan-sjön, Coppelia, Les deux pigeons, Les animaux modèles, Cydalise et le chèvre-pied, Le festin de 1’araignée m. fl.; även uti. gästspel. K. R-n Vautor [vå:'tår], Thomas, engelsk tonsättare (f. omkr. 1590), en av de sista madrigalisterna med individuell stil, utgav 1619 sitt enda bevarade verk, en saml. madrigaler (nytr. i EMS 34). Webb [°eb], William (C h i c k), amerikansk jazztrumslagare av negerhärkomst (1907—39), kapellmästare. 1383 W. fick sitt genombrott 1934, då hans ork. började göra grammofoninsp., som blevo vitt spridda. Han lanserade sångerskan Ella Fitz-gerald, som övertog ork. vid hans död. O. H. Weber, Bernhard Anselm, tysk dirigent och tonsättare (1766—1821), blev 1792 2. kapellm. vid Königliches National-theater i Berlin (senare kungl. kapellm.), där han introducerade Glucks musik. W. var bl. a. elev av abbé Vogler och kom med denne till Sthlm 1790. Skrev operor, sångspel, pianostycken, sånger (bl. a. Mit dem Pfeil, dem Bogen) m. m. Å. B. Weber, Bernhard Christian,tysk tonsättare (1712—58), stadsorg, i Tenn-stedt. W. skrev efter 1743 med J. S. Bachs verk som förebild Das wohltemperirte Clavier... (nytr. av M. Seiffert i Veröffentlichungen der Neuen Bachgesellschaft, 34:1). (VON) WEBER, CARL MARIA. Den tyske tonsättaren, dirigenten och pianisten Carl Maria Friedrich Ernst (von) Weber, f. 1786 19/n i Eutin (Preussen), d. 1826 5/0 i London, är en av den tyska nationalromantikens första stora tonsättare. I operan Der Freischütz är han också den märkligaste mus. pionjären för de kulturella strömningar, som i början av 1800-t. hävda det uregna i tysk saga, sägen och sång och som vid årh:s mitt kulminera i Wagners musikdramer. Även jämsides med verksamheten som dramatiker gjorde Weber en betydande mus. insats. Kompositionerna för klarinett och orkester tillhöra sålunda alltjämt den levande repertoaren, och han var tekniskt en nydanare inom klaver-musiken. Med saml. Leyer und Schwert o. a. sånger skänkte han nya impulser åt manskörsången. Direkt förebådas i hans orkester tillika utvecklingen framemot Wagner, och på Weber återgå även delvis Wagners målsättningar för musikdramat som ett allkonstverk. Webers liv. Familjen Webers adliga ursprung är en fiktion av kompositörens fantasifulle far. Släkten härstammade i själva verket från lantbrukare och hantverkare i anspråkslös ställning, hemmahörande i Schwarzwald och Bayern. Fadern, Franz Anton (von) Weber (trol. 1734—1812), var kusin till Mozarts hustru Konstanze och hade en växlingsrik levnad som officer, ämbetsman och (från 1773) musiker 1384