Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Wictorin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W I D QVI ST
Charles Marie Widor.
Nerto (Paris 1924), baletten La Korrigane (1880)
o. a. scenmusik; 4 symf. (2 m. orgel), symf.
dikter; kammarmusik; kör- och solosånger o. a.
— Skrifter: Technique de 1’orchestre möderne
(faisant suite au Traité d’instrumentation de
Berlioz, 1904; eng. uppl. 21946; sp. 1913; ty. 21929),
L’initiation musicale (1923), Uorgue möderne ...
(11928; ty. uppl. 1931).
Litt.: H. Reynaud, L’oeuvre de C. M. W.
(1900); E. Rupp, C. M. W. und sein Werk
(1912); R. Dumesnil, Portraits de musiciens
francais (1938); I. Philipp, C. M. W.... (i MQ
1944). K. R-n
Widqvist, Viktor Magnus,
militärmusiker (f. 1881 27/i2), musikdir. vid
Kungl. Göta ingenjörkår i Sthlm 1922—25.
W., som avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm
1908 och stud. komp, för Ellberg, vl. för
Kjell-ström, blev 1918 musikdir. vid Kungl. Bodens
ingenjörkår. Sedan 1933 dirig. för Typografiska
fören:s ork., Sthlm, och från 1943 inspektör i
Kungl. Arbetsmarknadsstyr. för den statl.
musikerhjälpen i Sthlm med omnejd. — W. har
skrivit en konsertuvertyr (1917) m. m. samt
marscher ss. Under blågul fana och 2 som
antagits till reg:ts-marscher: Kungl. Bodens
ingenjörkårs och Kungl. Karlskrona
örlogssta-tions. G. M.
Wiebe [vi/-], Gustaf Adolf,
musikpedagog (f. 1890 Vs), verksam i Sthlm
vid bl. a. Whitlockska samskolan 1918—
51, Franska skolan 1925—45 och
Södermalms högre allm. läroverk från 1926.
W. avlade organistex. 1915, kantors- och
mu-siklärarex. 1917 vid MK i Sthlm; var 1921—25
organisatör och ledare av Södermalms
arbe-tarinst:s musikaftnar och 1922—47 org. i
Tre-faldighetskyrkan. Han är sedan 1948
ämnessak-kunnig för läroboksgranskning i Statens
lä-roboksnämnd och har medarb. i läseböcker för
realskolan m. m. Har skrivit kantater och
sånger för skolbruk.
Wieck [vi:k], Friedrich, tysk
pianopedagog (1785—1873), verksam i
Leipzig till 1840, därefter i Dresden.
W. vann berömmelse som lärare främst
genom de stora resultat han nådde med sina
döttrar Clara ->Schumann och Marie W.
(1832—1916), den sistn. hovpianist hos prinsen
av Hohenzollern och därefter piano- och
sångpedagog i Dresden; prof. 1914. Till hans elever
hörde vidare R. Schumann och H. von Bülow.
W. publ. studieverk för piano och skrev
Kla-vier und Gesang (1853; 71878) och Musikalische
Bauernsprüche (‘-1876; utg. av Marie W.).
Litt.: A. von Meichsner, F. W. und seine beiden
Töchter... (1875), A. Kohut, F. W. (1888); W.
Joss, F. W. und sein Verhältnis zu Robert
Schumann (1900); dens., Der Musikpädagoge
F. W. und seine Familie (1902); Marie Wieck,
Aus dem Kreise W.-Schumann (21914). G. P.
Wiedemann, Poul Wilhelm, dansk
operasångare, tenorbaryton (f. 1890 °/4),
sedan debuten 1915 anställd vid Det kgl.
teater i Khmn. Kgl. kammersanger 1931.
W., som stud, för V.
Lincke, bröderna de
Reszke o. a., har tack
vare sin intelligenta och
säkra
karakteriserings-konst och väl
utnyttjade röst blivit en
uppskattad och användbar
kraft; har också
verkat som regissör och
är lärare i operaskolan
ävensom vid MK.
Gästspel i Tyskland,
Belgien och 1928 på K.
teatern i Sthlm.
Roller: Figaro i Barberaren, Tannhäuser,
Tristan, Siegmund i Valkyrian, Siegfried,
Parsifal, Herodes i Salome, Otello, Canio och
Sil-vio i Pajazzo, Rodolphe och Marcel i Bohème,
Pedro i Låglandet, Pelléas, Sporting Life i
Porgy och Bess, Johan i Ungdom og
Gal-skab, Kong Erik i Drot og marsk o. a. Er-l
Wiedermann [vi/-], B e d r i c h
An-tonin, tjeckisk organist och tonsättare
(1883—1951), blev 1917 prof, i orgel vid
MK i Prag, 1945 ledare för mästarklassen
i orgel där, från 1946 vid akad.
W., som stud, vid organistskolan i Prag samt
komp, för Novåk, var bl. a. org. vid
Emaus-klostrets kyrka där. Gav 1921—32 regelbundna
veckokonserter och har som orgelspelare
gästat den eur. kontinenten, England, Sverige
(1926) och USA. Har1 skrivit kyrkliga och
profana körverk, orgel- och pianostycken m. m.
Wiehe-Berény, Marie Charlotte, f.
Hansen, dansk operett- och vissångerska
(1865—1947), slog igenom i Paris 1900,
där hon länge var bosatt.
Först, till 1890, dansös vid Det kgl. teater i
1459
1460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0758.html