VODER forskning må framhållas Accademia Musicale Chigiana, gr. 1932, och Istituto Italiano A. V., gr. 1947 av A. Fanna och utgivare av saml.-uppl. av V:s verk. Verk: Instr.-verk: Konserter: 123 för vl., 8 för viola d’amore, 19 för vlc., 26 för fl., 37 för fag. och ett stort antal för andra instr. och -kombinationer; 17 vl.-sonater samt sonater för andra instr. Vokalverk: 46 operor, 83 kammarkantater och arior, 20 kyrkokantater och 34 kyrkliga körverk, 2 oratorier, därav Juditha triumphans devicta Holofernis barbarie op. 152 (1716) m. m. Litt.: Verkfört. m. m.: W. Altmann, Thema-tischer Katalog der gedruckten Werke A. V:s nebst Angabe der Neuausgaben und Bearbei-tungen (i AMW 1922; även publ. i La scuola veneziana ..., 1941); M. Rinaldi, Catalogo nu-merico tematico delle composizione di A. V.... (1945); M. Pincherle, se nedan biogr.; vokalverk av V. i Bibi, naz., Turin, förtecknade av Olga Rudge i La scuola veneziana; instr.-verk i samma bibi, förtecknade av dens. i A. V. Note e documenti sulla vita e sulle opere (1939); i samma skr. fört, över operor och oratorier, uppgjord av U. Rolandi. — Brevsaml. m. m. utg. 1942 av Olga Rudge. Biogr. m. m.: P. Graf Waldersee, A. V:s Vio-linconcerte... (i VJ 1885); A. Schering, Zur Bach-Forschung (i SIMG 1902/03 och 1903/04); A. V. Note e documenti... (1939; utg. av S. A. Luciani); M. Pincherle, V. and the Ospitali of Venice (i MQ 1938); La scuola veneziana... (1941; utg. av Accad. Musicale Chigiana i Si-ena); M. Abbado, A. V. (1942); M. Rinaldi, A. V. (1943; m. bibliogr. och tematisk fört.); Fac-simile di un autografo di A. V.... (1947; utg. av Olga Rudge); P. Scazzoso, La posizione sto-rica di A. V. (i RMI 1947); M. Pincherle, A. V. et la musique instrumentale (2 d., 1948; d. 2 tematisk fört, samt fört, över nytr.; om denna skr. se Suzanne Clercx i RBdM 1950, s. 123); A. Bruers, La rivendicazione di A. V.... (1949); B. Szabolcsi, Mellem barok og rokoko... (i DM 1950); W. Kolneder, Die Klarinette als Con-oertino-Instrument bei V. (i MF 1951); dens., Biographisches um A. V. (i ÖM 1952); dens., V. als Bearbeiter eigener Werke (i AM 1952). I. S. Wixom, Emma, ->Nevada. Wi(t)zlav von Rügen, tysk minnesångare (d. 1325), vars visor ingå i Je-naer Liederhandschrift (utg. 1902 av G. Holz, F. Saran och E. Bernoulli). W:s melodier utmärkas av vek, naturlyrisk innerlighet inom ringa omfång samt en bestickande rytmisk och dansant gratie. — Litt.: H. J. Moser, Zu den Melodien W:s von R. (i Musik in Pommern, 1940). B. Hbs Vlach-Vmticky [-vro'tiskil], Josef, tjeckisk tonsättare och dirigent (f. 1897 24/i), utbildad vid MK i Praha av bl. a. Foerster, ledare 1926—45 för filharm. sällsk. i Dubrovnik, Jugoslavien. Även musikskriftställare. Verk: En opera, en balett o. a. scenmusik; ork.-verk ss. Symphonie de printemps op. 96 (1947); körverk bl. a. Te Deum op. 18 (1930); kammarmusik (3 stråkkvart.), orgel- och pianostycken samt sånger m. m. G. N. B. Vlad, R o m a n, italiensk tonsättare av rumänsk börd (f. 1919 20/12), kom 1938 till Rom, där han stud, vid univ. och Accad. di S:ta Cecilia för Casella; även musikskriftställare. V. har i sina verk anslutit till tolvtonstekniken. Verk: Baletterna La strada sul caffé (1943— 44; Rom 1945) och La dame delle Camelie (Rom 1945), scen- och filmmusik (La beauté du diable 1949 och Domenica d’Agosto 1950); Sinfonia (1947—48), Sinfonie t ta för kammarork. (1941) o. a. ork.-verk; De profundis (1942—46) o. a. körverk; kammarmusik; pianostycken och sånger. G. M. Wladige'roff (Vladigerov), Pantscho (Pantjo), bulgarisk tonsättare och pianist (f. 1899 18/3), ansedd som en av sitt lands främsta nutida kompositörer; lärare vid MK i Sofia 1932. Född i Zürich stud. W. för Juon och G. Schumann i Berlin och var 1921—32 kapellm. hos Reinhardt, för vilken han skrev musiken till Strindbergs Ett drömspel (Sthlm 1921). Har som pianist konserterat i Europa (sv. radio ffg. 1938; Sthlm 1948). Verk: Operan Tsar Kaolyan (Sofia 1936) och baletten La légende du lac; ork.-verk ss. en symf., 3 pianokons, (nr 3 op. 31, 1937), burlesk för vl. och ork. op. 14, sviter och rapsodier ss. »Bulgarisk svit» och Vardar op. 16; kammarmusik, pianostycken och sånger. G. M. Vla'sov, Vladimir Aleksandrovitj, rysk tonsättare (f. 1903 25/i2), sedan 1943 ledare för Statl. filharmonin i Moskva. V., som stud. komp, och violin vid MK i Moskva, var 1936—42 dir. för Kirgisiska na-tionaloperan i Frunze. Han har skrivit åtsk. verk tills, m. V. G. ->Fere och den kirg. folksångaren och tonsättaren Abdulas Mal-dybajev, dessutom ope retten Aldar Kosé (1943) o. a. scenmusik samt verk för vl. och vlc. m. piano m. m. M. S. Voce [vå't/e], it., stämma, röst, i sammansättningar ss. c o 11 a v. (->ColF), ->m e s s a di v. osv. Voder, vo c o d e r, apparater för syntetisk framställning av talljud. 1525 1526