- Project Runeberg -  Sokrates' försvarstal /
36

(1910) [MARC] Author: Platon Translator: Bernhard Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36 TREDJE TALET.

plats, där min avrättning skall ske. Nåväl, atenare, stannen
kvar till dess, ty det finnes intet hinder för att vi samspråka
med varandra, så länge vi få. Ty för er, som ären vänner till
mig, önskar jag uppvisa, vad det, som nu hänt mig, verkligen
innebär. Jag har nämligen, domare — ty er kan jag
verkligen med full rätt kalla domare66 — gjort en märklig
erfarenhet. Den vanliga varnande stämman hos mig har under hela
min föregående levnadstid mycket ofta låtit sig höra och
hejdat mig vid helt obetydliga saker, var gång jag stod i begrepp
att handla oriktigt. Och nu har detta, som I själva sen,
drabbat mig, som ju mången skulle kunna anse och som också
verkligen anses för den största av alla olyckor, men likväl har
sgsudens röst ej hejdat mig, varken då jag gick hemifrån
i morse eller då jag inställde mig här inför domstolen
eller på något ställe i mitt tal, då jag tänkte yttra något. Och
dock har den ju annars, då jag talat, vid många tillfällen
hejdat mig mitt i talet; men nu har den i fråga om denna sak på
ingen punkt ställt sig hindrande i vägen vare sig vid någon
handling eller något yttrande. Vad tänker jag mig alltså vara
orsaken härtill? Jag skall säga er det: detta, som hänt mig,
är förmodligen någonting gott, och det är ej möjligt, att vi67
tänka riktigt, alla som inbilla oss, att döden är något ont. Ett
kraftigt bevis härpå har jag fått, ty det är ej möjligt annat, än
att det vanliga tecknet skulle ha ställt sig hindrande för mig,
om jag ej vore på väg att möta något gott.

32. Och låt oss även på följande väg — genom
eftertanke — söka fastslå, att man har all anledning att hoppas, att
det, som väntar mig, är något gott. Ty att vara död måste
innebära ett av de två: antingen är det detsamma som att icke
vara till, så att den döde icke har någon förnimmelse av
något68, eller är det, enligt vad också av gammalt säges, ett slags
förändring av tillvaron och en förflyttning av själen härifrån
till en annan ort. Om nu å ena sidan döden är saknad av
förnimmelse, detsamma som en sömn, under vilken den sovande
icke ens har någon dröm, vilken härlig vinning skulle den då
ej varat Jag för min del tror, att om någon skulle välja ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 31 15:08:35 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sokforsv/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free