Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRKLARINGAR. 41
22 Dityramb kallas en körsång, som sjöngs vid Dionysosfesten
till gudens ära.
23 Sokrates var själv från början hantverkare, se inledn.
24 Sokrates menar statsstyrelsen.
25 Om Sokrates ådrar sig domarnas ovilja blott genom att
frimodigt nämna motiven för sin människoprövande verksamhet, så
bekräftar detta, att det är hans frimodiga uppträdande. som väcker
ovilja, och gör sannolikt, att de illvilliga omdömena bero just på
denna ovilja.
26 Sokrates anför anklagelsepunkterna i omvänd ordning; se
inledn.
27 Detta är en ordlek på Meletos’ namn, som skulle kunna
tydas »Bekymmermamn» el. dyl.
28 I stället för att i sak vederlägga beskyllningen, att han
fördärvar ungdomen, begagnar sig Sokrates av tillåtelsen att rikta
frågor till åklagaren för att överbevisa denne om okunnighet i den
sak, det gäller. På detta sätt får Sokrates tillfälle att använda sin
vanliga dialektiska metod (jfr inledn.) Genom att — icke utan en
viss sofistisk illfundighet — som motsats. till »fördärva» uppställa
begreppet »förbättra» i stället för »icke fördärva» bringar han nu
Meletos att så småningom erkänna, att alla medborgare utom Sokrates
förbättra ungdomen. Orimligheten härav kastar, menar Sokrates, ett
skimmer av löje över anklagelsen och visar, att Meletos ej satt sig in
i frågan.
29 Meletos tiger till en början liksom även strax efter, emedan
han är rädd att ånyo bli bringad till ett Lnmn
medgivande.
30 Sokrates likställer här begreppen »göra någon ont» och »göra
någon dålig» och vill hävda, att ingen av fri vilja gör någon annan
ont av fruktan för vedergällning. Anklagelsen skulle således även
från denna synpunkt vara orimlig. Alla tiders erfarenhet talar dock
ett annat språk, och detta redan av det skäl, att man kan röna ett i
verkligheten dåligt inflytande av en annan utan att själv uppfatta
detta som ett ont. Sokrates själv förutsätter också längre fram (kap.
22), att »de fördärvade» ej förr än långt efteråt förstått, att Sokrates
gjort dem ont, ja, att de allt fortfarande rent av kunde ha skäl att
vilja hjälpa honom.
31 Då Sokrates nu vederlagt anklagelsen för att fördärva
ungdomen, anser han egentligen äyen den andra anklagelsepunkten
förfallen, eftersom den just avser de åsikter och läror, vilka särskilt
skulle vara ungdomsfördärvliga.
32 Även i fråga om denna punkt använder Sokrates gent emot
Meletos blott en teoretisk bevisföring, i det han genom frågor bringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
