Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRKLARINGAR. 43
47 Här syftas på män sådana som Alkibiades och »tyrannen»
Kritias, vilka stått i nära förhållande till Sokrates. Jfr inledn.
48 Anspelning på ett ställe i Homeros’ Odyssé (XIX: 162 f.),
där Penelope — med hänsyftning på sagan om de första människornas
tillblivande — yttrar till den förklädde Odyssevs:
Men förtälj mig ändock om den släkt, från vilken du stammar;
varken från ek ej heller från sten du leder din härkomst.
49 Sokrates vill härmed säga, att han i domen även skall se ett
uttryck av Apollons vilja.
Andra talet.
50 Se inledn.
51 Runt tal i stället för 31.
52 Sokrates fördelar de fällande rösterna på de tre åklagarna
och får därmed — en smula skämtsamt — fram, att Meletos ej
lyckats få ens 100 fällande röster. Den åklagare, vars yrkande ej bifölls
av femtedelen av domarna, fick plikta för obehörigt åtal.
53 Detta namn kunde tilldelas som hederstitel.
54 Så kallades det hus, där vissa om staten förtjänta borgare
(t. ex. segrare i de olympiska spelen) och framstående utlänningar
intogo sina måltider på statens bekostnad.
55 Ty endast förmögna personer kunde delta i dessa hästtävlingar.
56 D. v. s. dödsstraff.
57 Så kallades i Atén det kollegium, som hade överinseendet
över fängelserna och övervakade avrättningarna.
58 I Atén — liksom ännu för ett femtiotal år sedan hos oss
— höllos gäldenärer, som ej kunde betala, i fängelse (bysättningshäkte).
52 Se not 17.
60 Då Sokrates föreslår bespisning på prytaneion, nämner han,
vad han anser sig vara värd. Han finner sig dock kunna föreslå
böter, emedan ett sådant straff ej skadar honom, och det sista
förslaget — 30 minor — får betraktas som det definitiva, vilket han
på sina vänners påtryckning, fast halvt ovilligt, framställer.
Tredje talet.
61 D. v. s. döden.
62 D. v. s. åklagarna.
63 Att människan i dödsstunden har en viss förmåga att skåda
in i framtiden, är en forntida tro, som varit gängse bland flera folk,
även bland våra nordiska förfäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
