Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XI:S FÖRMYNDARSTYRELSE.
293
de la Gardie, hvilken hade flere lysande egenskaper, kunde på visst
sätt sägas vara främste mannen, men han saknade ihärdighet och
samvetsgrannhet, visade sig nyckfull och ombytlig samt tillbragte
ofta tiden i nöjen på sina gods i stället för att sköta sina pligter.
Drotseten Per Brahe, annars den mest framstående mannen och i
början obestridt erkänd som sådan, var välmenande, verksam och
rättrådig, men han var en klen statsman och uppfyld af ståndsfördomar.
Båda voro, synnerligen i fråga om utländsk politik, ofta oense med
hvar andra. Näst dessa framstod riksskattmästaren Gustaf Bonde,
hvilken dock genom sina, om än lena och varsamma, yrkanden på
fortsatt reduktion stötte sig med drotseten och genom sina försök
att införa en ordnad statshushållning, äfven med rikskansleren. Genom
sådan oenighet tillintetgjordes sammanhållningen, och oredan ökades
dessutom deraf, att de regerande herrarne ständigt ingrepo på hvar
andras förvaltningsområden.
Också visade det sig i styrelsen, trots åtskilliga vackra ansatser
i början, snart en påfallande slapphet. Liksom regeringen var söndrad
inom sig sjelf, så var också riksrådet deladt i partier. Riksdagarne
vunno under dessa omständigheter ökad betydenhet, men split af
mångahanda slag hindrade dem att uträtta hvad de kunnat. I hushållningen
med statens medel rådde fortfarande stor oreda: inkomster och
utgifter bokfördes en ordentligt; underslet begingos både af styrande
och underordnade; till nödiga utbetalningar saknades vanligen medel;
icke ens ämbetsmännen fingo ordentligt ut sina löner, hvarför de
äfven skötte sina tjenster försumligt och vårdslöst. De styrandes
befallningar efterlefdes föga; icke sällan fingo landshöfdingarne
särskilda föreskrifter om, att regeringens dem meddelade beslut skulle
verkställas. Försvarsväsendet råkade i förfall: krigsskeppen ruttnade
bort, emedan inga reparationer eller nybyggnader företogos;
fästningarna fingo förfalla; fere afdelningar af hären saknade tält och
vapen.
Fullt overksam för rikets inre förkofran var dock icke denna
styrelse. De af Karl Gustaf påtänkta åtgärderna till de nyvunna
landskapens försvenskning blefvo namligen till en del utförda. På
en landtdag i Malmö (1662) stadgades, att svenskt mynt, mål och
vigt samt till en del afven svenskt rättegångssätt skulle i Skåne och
Bleking genast införas. Bohusläns förhållanden ordnades på en
samtidigt hållen landtdag i Uddevalla. För att knyta de nyvunna land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
