Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
STORHETSTIDEN.
skapen fastare till riket och låta dem hopsmälta med detta till en
politisk kropp, upptogos redan 1664 deras ombud på den svenska
riksdagen. En ytterligare häfstång för svenskbetens befordran i dem
blef den i Lund 1668 upprättade högskolan, hvarigenom en plan
förverkligades, som redan Karl Gustaf hyst.
Den vård, som under förmyndarstyrelsens tid egnades åt
vetenskap och konst, var i synnerhet Magnus Gabriel de la Gardies
förtjenst. Med storartad frikostighet befordrade han utgifvandet af
lärda arbeten, synnerligen i fornkunskapen och fäderneslandets
historia, gaf rikliga understöd åt forskare samt var en nitisk kansler
för Upsala universitet.
Subsidiepolitiken.
Förmyndareregeringen begagnade på ett olyckligt sätt det
anseende, som Sverige genom den närmast föregående tidens
vapenbragder vunnit, till ett medel att afhjelpa penningenöden i det inre.
Man ingick nämligen förbund med utrikes makter mera för att af
dem mottaga understödsmedel eller »subsidier», än emedan rikets
verkliga fördel så kräfde. På det sättet kunde de styrande nästan
sägas hyra ut Sveriges här och göra riket till en legostat», såsom
det till och med af sina bundsförvandter öppet kallades. Man
hoppades dervid kunna ställa så till, att Sverige det oaktadt skulle
undgå att invecklas i öppet krig; det lyckades till någon tid, men
icke i längden.
Frankrike, på hvars tron den ärelystne Ludvig XIV uppstigit,
blef till en del fortfarande Sveriges bundsförvandt. Med detta land
afslöts nämligen (1662) ett förbund, enligt hvilket svenska styrelsen
mot årliga subsidier lofvade sin medverkan till, att en fransk prins
upphöjdes på polska tronen. Som det imellertid genast visade sig,
att svenska styrelsen endast kunde öfva ett helt ringa inflytande i
Polen, nedsatte Frankrike subsidiesumman, och den svenska styrelsens
beräkningar slogo ej ut efter önskan. Hon kastade sig då in på
nya vägar och gjorde försök på flere håll.
Mellan England och Holland uppkom nämligen vid denna tid
osämja och slutligen krig. Frankrike var i förbund med Holland.
Så väl åt England som åt dess fiender erbjöd nu svenska regeringen sitt
förbund, och för att göra det mer eftersökt höll hon en stridsfärdig här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
