Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSHVÄLFNINGEN 1772.
397
att här sökes annat än frihet och lag. Jag har lofvat styra ett fritt
folk; detta löfte är så mycket heligare, som det var sjelfkrafdt; och
det, som sig nu tilldrager, skall ej föra mig från denna öfvertygelse.
Långt ifrån att vidröra friheten, är det endast sjelfsvåldet jag vill
afskaffa och förvandla det godtycke, med hvilket riket blifvit styrdt,
i en ordentlig och stadgad regering. Detta kan ej vinnas, utan att
riket styres efter en orygglig lag, hvars bokstaf ej får vrängas;
hvilken förbinder icke allenast konungen utan äfven på lika sätt
ständerna; hvilken ej kan häfvas eller ändras utan bådas fria
samtycke; hvilken tillåter en för fäderneslandet nitisk konung att
öfverlägga med ständerria, utan att de anse honom som en buse, för
hvilken de böra rädas, och ändtligen hvilken sammanbinder både
konung och ständer i ett gemensamt intresse, som är rikets väl.
En sådan lag, lika bindande för mig som för eder, är den, som jag
nu skall låta för eder föreläsa.»
Derpå kungjordes den nya regeringsform, som konungen låtit
utarbeta. Dess innehåll var följande: Konungen skall styra riket,
han och ingen annan; han eger utnämna högre tjenstemän, ingå
förbund med utländska makter men icke utan riksdagens ja och
samtycke begynna anfallskrig. Medlemmarne af riksens råd tillsättas
af konungen, som äfven bestämmer deras antal; dock böra de
gemenligen vara sjutton. I regeringsärenden skall rådet råda, men
konungen fatta beslut; då rådet sitter som högsta domstol, afgöres
genom omröstning, och eger konungen dervid två röster jämte
utslagsrösten. Riksens ständer skola sammanträda, när konungen dem
kallar; ej må ny lag stiftas eller gammal afskaffas utan konungs
och ständers gemensamma bifall; endast med ständernas samtycke
få nya gärder och bevillningar påläggas. Alla kommissioner med
domsrätt förbjudas för framtiden; i vanliga fall skola rikets
dorrstolar döma, men för utomordentliga statsmål en vriksrätt» tillsättas.
Öfver hela Sverige helsades statshvälfningen med bifall, i ut.
landet väckte den beundran. Sveriges grannar, hvilka hoppats draga
fördel af rikets inre söndring, visade i början harm och hotade att
med vapenmakt tillintetgöra det nya statsskicket. Fredrik II skref
hotande bref, ryska kejsarinnan sammandrog trupper vid finska
gränsen, och Danmark företog rustningar i Norge. Men Gustaf, ,
stark genom förbundet med Frankrike, vidtog kraftiga
försvarsanstalter, hvilka, i förening med åtskilliga för Sverige gynsamma yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
