Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Mor Kitta kallar trollen på Reseberget till dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114
Elsa ryste, men hon sade intet. Hon sökte att täppa till
öronen så mycket som möjligt för denna stämma, som fortfor:
Ty afgrund har beredt ditt fall.
Ditt fall! svarade eko.
Och liksom för att ännu mera öfvertyga, hördes rösten åter
utkasta samma ord, hvars sista versfötter upprepades af eko:
Ty afgrund har beredt ditt fall.
Du kan från dess försåt ej räddas!
Ej räddas! ropade eko.
Och återigen ljöd det:
Du kan från dess försåt ej räddas!
Nej!
Nej! ropade eko.
Du kan från dess försåt ej räddas!
Ej räddas! svarade det från motsatta hållet af skogen.
Nu stannade Elsa. Jerker förskräcktes och fruktade, att hon
skulle tala, då allt vore förstördt, enligt hvad Kitta sagt, och
kanske trollen rent af då skulle ta Elsa, kanske hon blefve
bergtagen. Han sade intet utan vinkade blott, och Elsa fortsatte då.
I detsamma hördes åter det obevekliga:
Nej!
Från dess försåt du ej kan räddas!
Du kan ej räddas från dess försåt.
Nej! Nej!
Från dess försåt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
