Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. General Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
131
för att återvinna hennes nåd och ynnest, och den rådgifvande
läsarekolportören, hvilken förutsåg, att en förlikning mellan bror och
syster skulle sätta en gräns för den kristliga damens gåfvor till
läsaresamfunden, underblåste i hemlighet hennes harm på det sluga
sättet, att han drog fram härs och tvärs ur den heliga skrift
exempel på synder och förseelser, som aldrig kunde förlåtas.
Likaledes påvisade han, huru nära släktingar och vänner uppoffrats
till Guds ära, och för att belysa denna sin sats, föredrog han för
sin andäktiga åhörarinna berättelsen om, huru Jephta offrade sim
egen dotter för att tacka Herren.
Och han utlade saken sålunda:
— Därför, om en far uppoffrar sin dotter, har en syster alla
skäl till att uppoffra och bör nödvändigt hata en broder, hvilken
gifter sig efter sitt eget tycke, väljer en fattig brud, för ett sturskt
språk och därtill pockar på, att man skall göra honom reda för,
hvad som lagligen tillkommer honom.
Friherrinnan bad en bön och kände sig styrkt, samt fann, att
hon icke hade något att invända mot kolportörens elaka ord och
attackerade ofördröjligen sin man samt förehöll honom det orätta
och ogudaktiga, att till den världslige generalen, som till på köpet
gift sig fattigt, utbetala arfvet.
Presidenten, som afskydde kolportören och allt bråk inomhus,
samt först och främst ville ha husfred, lät verkligen öfvertala
sig och innehöll arfvet. Han ville hellre processa med sim
svåger, som hade rätten på sin sida, än han ville bjuda till att
disputera mot sin fru, som var ful, pockande och snäsig. En
process fann han vara lättare än en dispyt med sin fru.
Just vid denna tid flyttade generalen och hans fru från Stockholm
till Karlstad, emedan det i sistnämnda stad var billigare
lefnadsomkostnader än i hufvudstaden.
Knappt hade han flyttat in i sin boning i Karlstad, förrän
underrättelse kom, att presidenten ej betalade ut arfvet.
Upptänd af den häftigaste vrede skref generalen tillbaka till
sin svåger samt försäkrade, att han med eller mot dennes vilja
skulle hafva ut, hvad honom tillhörde.
Därpå kom intet svar.
Då skref generalen till sin fullmäktige och bad honom reda
ut saken.
Denne, som hade ett horn i sidan till presidenten, började
oförtöfvadt en process.
Och så hände det, att, för det att presidenten icke velat stöta
sig med sin såta maka, han fick en svår process på halsen, samt
hade den förödmjukelsen att förlora processen i första och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
