Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 66. Societetslif på Skagersbrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
716
— I sanning en rolig bit; hvem har skrifvit den Magdalena
lilla? frågade grefvinnan Louise Lohufvud.
— Han kallar sig Th. W.
— Och sant har han skrifvit, ja ta mig tusan har han inte
det! utbrast kapten Hvirfvelbom. Eller hur du Brita?
Den gamla frun, hvilken var i ett lyckligt äktenskap förenad
med sin hjärtans kär, som hon så länge brunnit för, innan
det ändtligen blef bröllop, tack vare det förut omtalade äfventyret
på Lurö, ryckte blott på sina axlar och skrattade.
— Jag tror, det är svårigheter att få ett svar, sade
kaptenen skrattande.
— Jo, jag vill mena det, inföll en af herrarne. Det finns
många oöfvervinneliga svårigheter här i världen.
— Det är knäfveln i mig sant, sade kaptenen. En puckelryggig
har till exempel svårt att se sin like öfver axeln.
— Det är lika svårt för en liten person att visa sig
nedlåtande.
— Nå, nå, är det fråga om svårigheter, så vill jag menar
att en invalid med aftagna ben icke kan stå på god fot med någon,
— Tacka tusan för det, när han inte har några fötter,
— En, som är vindögd, kan inte se folk rätt i synen.
— Like omöjligt är det för den som stammar att säga sin
mening rent ut.
— Ja, ha, ha, ha! Och på en flintskalligs hufvud kunna
håren ej resa sig af fasa.
— Nej det är ta mig sju tusan lika omöjligt, som det är
omöjligt för en tandlös att visa sin fiende tänderna.
— Jo, löständer.
— För tusan! Har han löständer, så är han väl inte tandlös?
— Jag tänker att det också skall finnas svårigheter för ett
rödskinn att rodna af harm.
— Det vill jag mena. Och säkert är, att en enögd aldrig
kan begära »ett mellan fyra ögon.»
— Där högg kapten i sten!
— Det vore knäfveln!
— Om en enögd begär ett samtal med tre andra enögda
personer, så blir det väl »ett mellan fyra ögon» tänker jag.
— Ni har rätt! Jag är en dumskalle.
— Men en kortklippt dam kan väl aldrid se fullflätad ut,
eller hur!
— Nej, lika litet som en gammal mamsell med kanonlockar
kan vara fredligt stämd.
— Inga gemenheter, om jag får be, inföll en äldre dam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
