Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 70. Herrskapet Hallonskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
790
— Nej, hast du mir gesehen, som tysken säger — bådadera
befunnos vara alldeles makalösa.
— Det var katten!
— Till kväll kokade jag te, och så var då första dagen
slutad.
— Nå, men hur gick det med bakningen af kakes till
morgonen därpå?
— Ja, ser du, det var en fråga, som förorsakade mig så
mycken oro, så att jag ej fick en blund i mina ögon denna natt
heller.
— Nej, nej.
— Klockan tre på natten var jag på benen för att laga i
ordning degen. Här skall bli andra bullar, tänkte jag — och så
bakade och gräddade jag i mitt anletes svett.
— Och du lyckades?
— Nej — det ville ej gå bra. — Degen var ej ordentligt
jäst och mina kakes blefvo dels oformliga, dels brända.
— Stackare dig!
— Jag tog undan dem, som jag tyckte sågo hyggligast ut.
Alla de öfriga kastade jag -— i svinmaten.
— Då blef det väl rumor, när herrskapet skulle afprofva
ditt bak.
— Frukosten kom — och ingen anmärkning gjordes mot
min kakes.
— Det var tusan, hvad du hade tur.
— Sålunda gick dag efter dag, visserligen med åtskillig
ängslan för mig, men dock rätt lyckligt i mitt tycke. Åtminstone
fick jag aldrig några förebråelser för illa lagad mat;
tvärtom.
— Du kanske är född med segerhufva.
— Jag förstörde emellertid oerhörda kvantiteter af mjöl och
andra saker; ty hvad som icke blef någorlunda bra, det kastade
jag alltid i svinmaten.
— När herrskapet ej sade något om det, så — — —
— Den stora mjöllåren fick sitta värst emellan; ty oaktadt
alla försiktighetsmått, oaktadt det att jag gjorde degen i ordning
på kvällen och lindade om den med täcken, som jag hade sett
mor min i världen göra hemma i Värmland, när jag var barn, så
blefvo dock största delen af kakorna oanvändbara. Men det fanns
mycket att taga af.
— Det går ju an då.
— Sex veckor voro på detta sätt förflutna, då drängen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
