Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svante visste inte om nå’nting, där han satt
och åkte utför bärget. Han åkte och åkte, sprang
uppför bärget och åkte utför igen, försökte hur
det skulle vara att åka pä fotterna, trillade på
huvudet utför berget, sprang uppför igen och
började på nytt att åka det naturliga sättet. Men
bäst det var, fick han höra Olle, som stod
nedanför bärget och skrek, så det skallade:
»Svante! Svante!»
Det klack till i Svante, men han förstod ändå
inte riktigt.
»Hvad vill du?» skrek han till svar.
»Kom . hem», skrek Olle. »Pappa är så arg,
och mamma också.»
Då förstod Svante. Snopen och rädd, åkte han
utför bärget för sista gången. Där nere stod Olle
och trätte. ’ ,
»Var pappa mycket ond?» frågade Svante.
»Du får smörj», upplyste Olle.
Och som Svante vände sig om, fick Olle tag
i honom och skakade honom.
»Var har du gjort av byxorna?» frågade han.
Svante vände sig om. Och då såg han
förödelsens styggelse.
Inte en lapp fanns kvar av byxorna baktill.
Skjortan och bara skinnet lyste igenom på ett
förfärligt sätt. Nu förstod Svante, varför det på
slutet hade gjort så ont, när han åkte. Men han
förstod också, att det var förbi med alla förhopp-,
ningar om en treflig dag, och att något rysligt
väntade honom. Han började gråta, först tyst
och stilla, sedan överljutt.
»Tjut inte, för då klår jag dig», tröstade
honom Olle.
Men Svante kunde inte tiga. Han grät och
snyftade, och Olle gick hela tiden och knuffade
honom och trätte. Svante var mycket olycklig
och tyckte, att hela världen var sorgesam.
Ändå värre blev det, när han kom och skulle
gå förbi alla byggningarna. Så fort han vände
ryggen till, började alla människor att skratta,
Och det var ju inte underligt, när bara skinnet
syntes, och skjortan hängde ut. Lotsarna skrattade,
sommargästerna skrattade, alla pojkar sprungo
efter och pekade finger åt Svante.
Men då tyckte Olle, att det gick för långt.
Själv kunde han nog knuffa Svante, men när
de andra pojkarna icke voro snälla, då höll han
med sin bror. Och när han fick se John, som
de lekte med alla dagar, stå och göra grimaser
och räcka ut tungan åt Svante, då rann sinnet
på Olle. Han slog omkull John och dunkade
honom i nacken.
Det tröstade Svante litet, och han tyckte, att
Olle ~ var snäll. Men han var ändå bra rädd, när
han’^skulle gå igenom grinden där hemma och
såg/iatt papp# stod på trappan och höll käppen
hand.
Men nu var händelsen den, att mamma hela
tiden hade varit rysligt rädd. Hon trodde, att
Svante gått vilse i skogen, att han blivit
stångad av en tjur, slagit ihjäl sig i en bergskreva
eller drunknat. Därför hade hon gråtit i en hel
timma. Och det var nog bra för Svante.
Por när han kom hem, fick han inte smörj,
som Olle hade sagt. Mamma tog honom i stället
i famn och skrattade och grät om vartannat.
Och Svante undrade, om mamma hade sett hans
byxor.
Det hade hon också. Och när hon lugnat sig,
tog hon av Svante det lilla som fans kvar.
»Du skulle egentligen ha’ en risbastu», sade
mamma. »JMen nu får du sitta här med en sjal
om benen, till dess att byxorna hinna bli
lagade.»
Så satte hon Svante i soffan och svepte en
sjal om hans ben. Där satt Svante hela
förmiddagen och såg ledsen ut. Han skämdes, för att
han inte hade några byxor, naturligtvis.
Och när Olle se’n ville vara kitslig mot Svante,
så behövde han bara fråga honom, var han hade
gjort av sina byxor.
1. Vad är da, kära barn?
Svar: Ett arbetarbarn.
2. Vad vill det säga — ett
arbetarbarn.
Min far arbetar för lön och är fattig.
3. Varför äro lönarbetarna fattiga?
Därför att de ha en liten lön och därför
endast kunna köpa litet.
4. Varför få lönarbetarna en liten lön?
Inte därför att de arbeta litet, utan
därför att arbetsgivarna vilja dra en stor vinst
av deras arbete.
5. Erhåller lönearbetaren inte hela
avkastningen av arbetet?
Nej, arbetaren erhåller endast en del
av arbetets avkastning, den andra delen
behåller arbetsgivaren.
6. Varifrån får alltså de rika herrarne
sin rikedom?
Helt och hållet av de, fattigas arbete, åt
vilka man icke ger vad de frambrakt
genom sitt arbete och egentligen skulle
förtjäna.
7. Är det rätt att somliga leva i stort
överflöd, andra i nöd ocli elände?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
