Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igen I» sade hon. Karin, så helte prinsessan,
gick sorgsen ned till stranden och började
tvätta och rätt som hon stod där stéck en hand
upp ur vattnet och en röst ur djupet sade:
»Giv mig något i min hand skall jag giva dig
tiofalt åter b Karin hade blott ett äpple, som
hon fått till dagkost och det lade hon i
handen. Straxt svarade rösten: »Tackl Då du
tvättar ullen blir den vit, då du kammar ditt hår
skall det komma guld ur det, och då du talar
skall det strömma pärlor ur din mun!» Som
rösten sagt så skedde. —• Nu blev drottningen
mycket avundsjuk och skickade sin egen dotter
med ull i en silverskål för att det skulle hända
henne samma lycka. Men dottern var lika stygg
som modern, och då handen stack upp, slog
hon den med en törnekäpp i stället för att
giva någonting. Då svarade rösten: »Hur länge
du än tvättar, skall svart bliva svart, då du
kammar ditt hår, skall det bliva till törne, och
då du talar skall det komma ödlor och grodor
ur din mun». Som rösten sagt, så skedde och
drottningens hat växte allt mer och mer mot
Karin.
Den unge prinsen hade skött sig väl hos den
främmande konungen, och stod i stor gunst hos
denne. Emellertid fick han många avundsmän
och dessa sade till konungen att den främmande
prinsen var en avgudadyrkare, ty han hade en
bild i sin medaljong som han ofta såg på och
tillbad. Konungen lät då kalla till sig prinsen
och frågade vad det var för en bild han
tillbad. »Jag tillbeder ej någon bild», svarade
prinsen, »men i min medaljong har jag ett porträtt
av min syster, som jag mycket älskar och som
jag därföre gärna ser på.» Kommgen bad då att
få se bilden, och då han sett på den förklarade
han, att han inget högre önskade än att få
prinsessan Karin till sin drottning. Häröver blev
prinsen mycket glad, ty han var fästad vid
konungen, och så beslöts det att han skulle resa
hem och hämta sin syster. Då han kom hem
låtsade drottningen att hon blev mycket glad, _
hjälpte till det bästa hon kunde och följde själv
jämte sin dotter med skeppet, som skulle föra
Karin till konungen. Under resan stötte hon
emellertid Karin i sjön och hängde hennes
brudslöja över sin egen dotter, så att prinsen ej
märkte att Karin var borta. Prinsessan hade
emellertid en vän i havet, ägaren till handen,
och han omskapade henne till en vit anka som
sam bakom skeppet.
Då prinsen kom fram tog han drottningens
dotter, som han trodde vara Karin, med sig och
förde henne inför konungen. Men när han lät
brudslöjan falla och konungen fick se
prinsessan med törnbuskhåret, trodde han att både
prinsen och drottningen voro bedragare och lät
kasta dem alla i fängelse. — Under natten
hände det emellertid att kocken i det kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
