Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tankeförmåga hos Arne, fanns mer än tillräckligt hos Olof, och hvad
som saknades i liffull och frisk lefnadsglädje hos Olof, ersattes
genom det rika mått, som fanns deraf hos Arne.
I sällskap med denne unge vän, student liksom han, var
det som Olof efter sex års skiljsmessa återsåg sitt barndomshem.
*
Den sommaren som följde efter Olofs studentexamen, hade
han anslagit till skötande af sin genom det trägna arbetet
medtagna helsa. Till en början hade han mottagit major
Stolpes bjudning att bo på Carlsborg; straxt efter midsommar
hade han beslutat sig för att tillsammans med Arne Tureson
företaga en vandring omkring Södermanland, kanske äfven
utsträcka färden till den sednares fosterbygd Dalarne. Häraf
väntade sig Olof mycket nöje.
På Carlsborg emottogs han med öppna armar af majoren,
som nu gaf sig både den och den på att hädanefter allt skulle
blifva som förr. Han hade under Olofs långa frånvaro
tillräckligt saknat honom, för att ej vidare tillåta honom att lemna
Carlsborg. Olof log och menade, att det ännu var god tid att
tala om den saken. Snart voro de båda gamla vännerna åter
så införlifvade med hvarandra, att det knappast märktes, att
Olof någon gång varit borta.
Annie hade på de sista åren, Olof ej sett henne, vuxit
upp till en fager jungfru, lång, smärt och mörklockig; hon
hade så i förtjenster som fel hållit hvad hon lofvat som barn.
Nyckfull, sjelfvisk, fåfäng och pockande, var hon det ena
ögonblicket rent af odräglig, medan hon det nästa genom sin
hänförande blidhet och älskvärdhet tog allas hjertan med storm.
Hon var vid denna tid på sitt sextonde år, men hade, ehuru
ännu så ung, redan gjort sitt inträde i hufvudstadens förnämsta
kretsar, der hon väckt uppseende för sin skönhet. Major Stolpe
tycktes liksom bli ung på nytt, när han strålande af
fadersstolthet förde an sin afgudade älskling; och gjorde verlden allt
sitt till för att skämma bort henne, icke utgjorde majoren någon
motvigt deremot. Detta var ett fel, som han sjelf var den
förste att erkänna. Så energisk han i allt annat var, i en
punkt var han ohjelpligt svag och det var i sin kärlek till
dottren. Om hon begärt hvilken orimlighet som helst af
honom, hade han ej haft hjerta att neka henne det. Också var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:00:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sormlbyhi/0035.html