Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
3. De nämnda redogörelserna övergå så småningom till föredrag. Sådana
kunna förekomma på alla skolstadier. De böra i regel icke kräva längre
förberedelse av lärjungarna utan vara ganska korta, så att ett föredrag jämte
erforderlig kritik ej upptager mer än en del av lärotimmen. Ämnena må väljas
fritt av lärjungarna, eventuellt på förslag av läraren. Såväl i realskolan som
på gymnasiet kunna de ligga inom området för lärjungarnas personliga upp-
levelser och erfarenheter, men även mera objektiva ämnen, litterära eller fack-
liga, kunna ifrågakomma. Är ämnet utpräglat fackmässigt, kan föredraget,
om så anses lämpligt, förläggas till lektionstimme i vederbörande fackämne,
varvid modersmålsläraren så vitt möjligt är tillstädes.
Föredragen må i de högsta ringarna gärna sättas i samband med det enskilda
arbetet, vare sig detta faller inom modersmålet eller inom annat ämne. Då
ämnets natur så kräver, bör föredraget lämpligen illustreras med ljusbilder, rit-
ningar, kartskisser, föremål o. s. v.
För föredragets yttre utförande givas noggranna anvisningar. Lärjungarna
böra tillrådas att i katedern endast medföra en lapp med huvudpunkterna upp-
tecknade. Om koncept användes, måste noga tillses, att föredraget icke urartar
till ren uppläsning. Lärjungarna skola tillsägas att icke »tala som en bok»;
framställningen skall hållas i ett ledigt och otvunget men efter ämnets natur
avpassat talspråk.
För att icke uppmärksamheten skall avledas från föredragets innehåll och
den föredragande störas i sitt arbete, bör kritiken sparas, tills föredraget är
avslutat. Kritiken får ingalunda vara uteslutande negativ, utan lärjungarna
böra vänjas vid att beakta föredragets förtjänster och värdera det arbete,
som utförts. Granskningen bör i första hand inrikta sig på innehållsbehand-
lingen. Åhörarna skola vänja sig att uppfatta och fastställa, om framställnin-
gen är klar och tydlig och fyller sitt ändamål, om den skridit framåt lagom
hastigt o. d. De skola läras att överblicka olika partier i framställningen, så
att de efter föredraget kunna ge en sammanfattning därav. Men även föredra-
gets form granskas, icke blott beträffande uttal, pausering o. d. utan även i
fråga om föredragandens hållning och sätt att framträda i övrigt. Särskilt
beivras allt frasmakeri, och lärjungarna, böra lära sig att icke av en vacker
form förledas att glömma, att det sakliga innehållet är det väsentliga.
4. önskligt är, att varje lärjunge åtminstone någon gång under läsåret får
tillfälle att framträda inför klassen med en redogörelse eller ett föredrag samt
med en uppläsning eller deklamation. Med hänsyn till den korta tid, som
disponeras i realskolans högsta klasser och på gymnasiet, låter sig detta dock
knappast göra, om klassen är stor. Någon tid kan vinnas, om åtminstone en
del föredrag anknyta till ämnets lärokurs. Skulle emellertid några lärjungar
ej hinna med att hålla föredrag, bör tillses, att de vid diskussioner och före-
dragsbedömning yttra sig, samt att de i följande klass få tillfälle till nämnda
övning.
5. Om möjligt bör åt övningarna givas en naturlig inramning. Man kan
t. ex. anordna en klassfest med uppläsning, föredrag och skådespel på program-
met. Enskilda lärjungar eller en grupp lärjungar kunna få till uppgift att åhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
