Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
bens böjning. Betydelselära: synonymer och motsatsord. Ordbildning: enkla
och sammansatta ord; några vanliga avledningstyper.
Klass 25
och i4
. Satslära: satser och satsföreningar; det viktigaste om bi-
satser; satsdelarna; rak och omvänd ordföljd; anföring. Formlära: ordklas-
serna (fortsättning); olika arter av substantiv; adjektivens böjning och kom-
paration; pronominas böjning; de viktigaste prepositionernas och konjunktio-
nernas användning och betydelse. Betydelselära: ords samhörighet. Ordbild-
ning: några avledningstyper; omljud och avljud vid ordbildningen. Ordfamil-
jer.
Klass 35
och 24
. Sats- och formläran avslutad; utförligare behandling av
t. ex. tempus och modus, satsdelar, bisats och fogeord. Skiljeteckensläran
avslutad. Betydelselära: betydelseförändringar; synonymer och homonymer;
ordfamiljer.
Klass 45
och 34
. Behandling av några viktigare partier av grammatiken,
t. ex. översikt av främmande ords uttal, böjning och betydelse, förhållandet
mellan huvudsats och bisats, satsförkortningar, ordföljd, kongruens, betoning.
Tillämpningsövningar, ägnade att befästa och fördjupa lärjungarnas kunska-
per.
De grammatiska spörsmål, som i realskolans högsta klass och på gymnasiet
mest påkalla uppmärksamhet, torde huvudsakligen vara sådana, som ha be-
tydelse för och aktualiseras genom uppsatsskrivningen och den vidgade läs-
ningen, särskilt av äldre litteratur. Sådana äro t. ex. uppdelning i menin-
gar, förhållandet mellan huvudsats och bisats, ordföljden, subjektsregeln, sym-
metriregeln, användning av pronomina och undvikande av otydligt tankesub-
jekt.
6. Särskilt vid satsanalysen ligger den faran nära till hands, att den me-
kaniseras och frestar lärjungarna till gissning och tanklös eftersägning. De
satsanalytiska övningarna måste därför röra sig med enkla, typiska satser
med naturligt språk. De böra bedrivas energiskt men endast under någon del
av lektionen, enär de äro mycket tröttande. Även i fråga om svårighetsgraden
iakttages stor måttfullhet. Satsanalysen bör vidare kompletteras med öv-
ningar av syntetisk art, s. k. satsbyggnadsövningar. Dessa kunna t. ex. be-
stå i att lärjungarna bilda satser med ett predikatsverb som utgångspunkt eller
utvidga satser genom tillägg av uttryck, som ange tid, plats o. d. Vid båda
dessa förfaringssätt kan, särskilt på det lägre stadiet, grafisk framställning
vara till värdefull hjälp såväl vid själva undervisningen som vid kontrollen
av lärjungarnas insikter. Härigenom kunna också lärjungarnas självverksam-
het och intresse befordras.
Vid alla dessa språkövningar tillses, att lärjungarna ständigt ha klart för
sig sambandet mellan de språkliga formerna och deras innebörd; det viktiga
är studiet av tankeinnehållets uttryckande i ord och meningar. Språkiakt-
tagelserna få icke isolerat inriktas på språkets yttre sida, på ljud och former.
Den naturliga gången härvid är från sak eller tanke till ord.
I samband med analysen bör uppmärksamhet ägnas åt sammanhanget mel-
lan meningar och stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
