Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Specialmotivering till de föreslagna ändringarna i läroverksstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
avseende nu påkalla en förändring, och detta så mycket mindre, som saken
ur praktisk synpunkt måste anses vara av mycket ringa vikt.
I avseende på innehållet i § 30 må erinras, att vi funnit oss böra föreslå,
att rektor äger avgöra, huruvida prövningen vid terminens början i stället må
förläggas till närmast föregående termins slut. Härigenom blir det också
formellt möjligt att låta inträdessökande undergå prövning i samband med att
han följer undervisningen i klassen vid slutet av en termin.
§ 32.
I denna paragraf har vidtagits den förändringen, att kommunal mellanskola
i berörda avseende jämställts med fyraårig realskola.
§ 35.
Tillägget i mom. 1 »efter förslag av vederbörande klasskonferens» motiveras
under § 169.
Enligt den av oss föreslagna lydelsen av mom. 1 första stycket skall sär-
skilt vitsord för flit icke avgivas. Förslaget i denna del står i överensstäm-
melse med yrkanden och önskemål, som sedan länge gjort sig gällande på
olika håll, senast i skolöverstyrelsens motivering för dess förslag till läro-
verksstadga 1928, i uttalande av rektorsmötet 1931 samt i flera kollegiers
yttranden. Erfarenheten har visat, att vitsordet för flit ofta är missvisan-
de, alldenstund läraren lätt förledes att bedöma en lärjunges flit efter de
kunskaper, denne ådagalagt i hans ämne. Ofta betraktas såsom bristande
flit det som i verkligheten är bristande förmåga. Där bristfällig flit verkli-
gen föreligger, kommer detta vanligen till synes i kunskapsbetyget. Det har
också påpekats, att flitbetygets borttagande icke medfört några olägenheter
vid de enskilda skolor, där ifrågavarande förändring redan genomförts.
En annan förändring, som vi föreslagit, är införandet av graderade vits-
ord för ordning. Ändringen står i överensstämmelse med av 1931 års rek-
torsmöte och av åtskilliga läroverkskollegier gjorda uttalanden ävensom med
den nya formulering, som § 220 mom. 3 a) erhållit i K. kung. den 30 juni
1932 (nr 312), där såsom hinder för befrielse från eller nedsättning i ter-
minsavgifter bl. a. gäller, »att lärjunge i svårare grad brustit i flit och ord-
ning». Det måste för lokalstyrelsen, som har att besluta om terminsavgif-
terna, vara en stor fördel att härvid kunna vägleda sig av graderade vitsord.
De av oss gjorda förslagen beträffande vitsord för flit och ordning med-
föra i § 136 mom. 1, § 143 mom. 1, § 169 och § 220 mom. 3 vissa ändringar,
vilka framgå av formuleringen i resp. paragrafer.
I mom. 1 andra stycket föreslå vi beträffande ämnet modersmålet, att sär-
skilda vitsord avgivas för »svensk skrivning» — detta uttryck föreslås ersätta
det svårhanterliga »förmåga att skriftligen behandla modersmålet» — och för
»svenska språket och litteraturen» i realskolans två högsta klasser, gymna-
siets samtliga ringar och lyceets fyra högsta kretsar. Vårt förslag är en na-
turlig följd av den i § 36 för flyttning till högsta.klassen, ringen och kretsen
föreslagna uttryckliga bestämmelsen om godkänt vitsord för svensk skrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
