Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Barnets näring - 1. Uppfödning vid bröstet - a) Hos modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
OM VÅRDEN AF SPÄDA BARN
särskilt under den varma årstiden, då barnen svettas
mycket, att ge dem litet kallt kokt vatten eller svagt te då
och då. Hvar och en vet, att fullvuxna, då det är varmt,
dricka mer än vanligt, under det att behofvet af fast föda
vanligen är minskat. Så är säkerligen också fallet med
barnet. Om det nu ej får litet vatten då och då att
släcka törsten med, så bringas det att dricka för mycket
mjölk för törstens skull och får därigenom lätt ondt i sin
mage. Ofta skall man finna, att ett barn, som skriker
på »olaga tid», låter sig tröstas med en eller annan tesked
af dessa oskadliga vätskor.
En del barn kräkas rätt ofta, isynnerhet strax efter
målen. Dessa kräkningar, som försiggå utan all
ansträngning eller vånda, ofta med af belåtenhet strålande ansikte,
ha ej någon svårare betydelse. De äro blott en
påminnelse om, att barnet fått för mycket, fått för länge ligga vid
bröstet. Naturen afhjälper själf det begångna felet. Dessa
kräkningar böra dock mana till en viss försiktighet, ty på
längden må ej barnen väl af att ständigt få sin mage
öfverfylld. Kräkningar åter, som komma mer än 1½ timme
efter måltid eller som äro ihållande och utföras med
ansträngning, äro alltid sjukdomstecken, som böra leda till
rådfrågande af läkare.
Afföringarna hos ett friskt bröstbarn böra påkomma
1 à 2 ggr per dygn, vara af grötlik konsistens och gul
färg (ungefär såsom en äggula). De böra sprida en ej
oangenäm, syrlig lukt och väta kläderna på c:a 1 c:ms
afstånd från det fasta. Urin låtes 8 à 10 ggr och
därutöfver.
Någon gång, men icke på långt när så ofta, som
mammorna tro, förekommer det, att bröstet ej räcker till, att
dibarnen få för litet och hungra. Hungertecken äro:
absolut frånvaro af de omtalade öfverflödskräkningarna,
att bröstet efter hvarje digifning är väl utsuget, att
blöjorna sällan äro våta, ringa urinmängd, envis förstopp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
